Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmark, fast om man kunde hafva någon avantage». Mycket rädd om sin flotta var Karl X
alltid *).
Wrangel begaf sig kl. S e. m. åstad2) med 14—15 örlogsskepp längs landet af
Hinter-Pommern, gick den 25 under Danziger Nehrung och satte sig där samt låg för ankar vid pass l1/s
mil från land på 28 famarns berggrund öfver natten, sökte den 26 lovera sig in i Putzigviken,
men kunde ej vinna mer än att han vid solens nedgång måste gå till ankars utanför
Danzigerred-den, sände sen i land att rekognoscera, gick den 27 åter till segels och avancerade med västlig
vind så långt, att han fällde ankar där vid pass kl. 2 e. m. helt nära sandbankame. Wrangel
sände ut sin jakt Morianen efter skutor under landet och besatte dem alla med soldater och
båtsmän. En del folk utsändes att utleta och med tunnor väl bepricka grunden i hamnen. Åke
Hansson Ulfsparre, som med resten af flottan följde kort efter Wrangel, sågs före middagen d. 28 aug.
passera Heela, gå in i Putzigvik och kasta ankar där; han sökte på e. m. lovera sig in i viken
till de öfriga skeppen, men lyckades ej utan måste i mörkret fålla ankar under landet mellan
Dan-zigerredden och Putzigviken; följande dag kom han med sina skepp till de andra och fällde ankar
i viken. (Se kartan!)
Den 27 aug. kom kommissarien i Danzig Johan Koch ombord och konfererade med
Wrangel, for följande dag åter till Danzig med notifikation såsom ofvan nämts. Öfverlicentinspektorn i
Pommern Filip Rothlieb tog upp tullen vid redden enligt order och föreskrifter af konungen själf
honom gifna. Den 28 aug. instruerade ock Wrangel skeppsmajor Daniel Jönsson Strussflycht att
med några skepp lägga sig bredvid och vara en handräckning åt Rothlieb vid tulltäkten samt ha ett
vakande öga att därmed försiktigt umgicks och de främmande dels med all höflighet behandlades,
dels om de bråkade med allvar tillhöllos att underkasta sig föreskrifterna. De 5 skeppen vid redden
liggande voro Mars, Rafael, Leoparden, Fortuna, Salvator.
Inom 6 timmar skulle enhvar skeppare eller köpman anmäla sig hos den kongl. svenska
licentkammaren; alla från sjön kommande skepp skulle vid ankomsten stryka sina mastsegel och
lägga sig till ankars sjöwarts om licentkammarskeppet, de från Danzig kommande åter landwarts om
detsamma, mellan licentskeppet och vakten. Hvarje skeppare skulle efter erlagd licent vid
inseg-lingen till Danzig visa sitt mottagna pass på vaktskeppet. Enhvar måste naturligen riktigt uppge
allt sitt innehafvande gods till vikt, mått, antal, värde etc. och enligt honom därpå gifven räkning
erlägga licentpenningarna i goda riksdlr spec. å alla slags varor och å alla slags farkoster enligt
särskild licentordning.. Äfven innehafvande penningar skulle enhvar uppge och däraf, vare sig
penningsumman var stor eller liten, erlägga 5 groschen till de fattiga, likaså 6 gr. af hvarje 100 rdr
varuvärde. Straff voro åsatta för brott mot dessa föreskrifter; alla förtegna varor och pengar
konfiskerades. Vid förlust af skepp och gods var det förbjudet besöka ovanliga hamnplatser, fara fram
och tillbaka vid kusten. Äfven andra afgifter än de nämda skulle af skepp och gods erläggas,
såsom last-, ankar-, roder-, segel-, skrif- pch mastpenningar enligt den kungl. förordningen.
Skeppet som Wrangel den 27 aug. sändt ut till Heela att höra, om staden ville underkasta
sig, kom den 29 på morgonen tillbaka med bref från borgmästare och råd, att den gifvit sig under
konungen af Sverige och begäran om salvagarde samt om ett öppet bref, hvilket dem ock liksom
andra landets inbyggare där omkring meddelades. Wladislai skans var för några år sedan, Kasimirs
skans sistlidne vår raserad. Till den senare begaf sig Wrangel vid middagen den 29 aug. med
soldater att reparera och upphygga den och därifrån inemot staden Putzig, hvilken lär haft en
garnison af 100 man, sköt åtskilliga gånger med kanoner däremot och hälsades igen med kanonskott;
följande dag likaså. Wrangel sökte intaga Putzig, men storm och oväder hindrade några dar; staden
erhöll ock en hjälpkår å 100 man. Torsdags afton den 30 aug. ankom vojvoden i Marienburg
Jakob Weyher dit med något folk till häst, men hur stark fienden i det hela var, visste man å
svenska sidan inte.
Den 31 aug. blef allt ombord varande folk med en 600 båtsmän satt i land. Häribiand
var en skvadron fotfolk å 5 komp:r, en 660 man, under öfverste Giinter Rosenskans. (Se tablån
ofvan!) Den 1 sept. begaf sig Karl Gustaf Wrangel med en 300 man i land att rekognoscera och
erfara fiendens författning, fann för sig ett polskt parti å ryttare och dragoner, hvilka bortdrefvos
från sin post, Johan Weyhershof vid Ritzow, där Wrangel förut inlagt till salvagarde en fransk
*) Sa skr ef han den 22 aug. till Wrangel; Nu såsom bem<e flotta tjänar för allting att försäkras, alltså och hvar I
med störate delen icke kunna blifva uti Putzigviken säkert liggande, hafva I densamma att salvers till någon af våra hamnar
oeh låta allenast så många skepp blifva på redden för Danzig som tulltäkten och visitationen af ut- och ingående skepp
kunna erfordra.
*) Några gamla skepp hemsände Wrangel den 9 aug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
