Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l0/s att värfva 1 rytterireg. 8 k:r & 70 gemena hvart; 10/s öfve Riesengriin erbjuder sig att värfva 1
rytteri-reg.; 2/ø öfve Meyers förre öfvl. Hans Adelhöpt vill värfva 1 reg.; 9/e öfve Henr. v. Uffeln vill bli
generalmajor och borde värfva 1 fotreg.; en öfvl. Angel och en Öfvl. Michell, kommendant i Flehn, ha vi6st ock
sysslat med värfning; d. 12/s, 4/» patent för Öfve Anders Biörenfelt Clöös, kommendant i Kruschewitz, att
värfva 1 i eg. till fot eller dragoner å 8 k:r k 80 gemena hvart; 21/s öfve ▼. Enden vill värfva i Bremen;
6/io öfve Georg v. Römer värfvar några k:r till häst; "/n patent för öfvl. Bartold Bojerman att värfva 6
k:r tyska ryttare; 12/ia order att Koniecpolskis 1,600 kvartianer dela i 2 regin; ^/is skrifver konungen om
kapitulation med sina svågrar hertigarne af Holstein-Gottorp om värfning af 2:ne regin till häst, 1 & 12
k:r, 1 & 10 k:r; på hösten 1655 sökte han förmå den litthauiske generalen Slotorenka att lämna Rysslands tjänst
ocn med sina 10,000 man öfvergå i svensk; detta anfördes sen af Czaren som en af anledningarna till det
iyska kriget 1656; 8/i 1656säges, att grefve Werben vill i svensk tjänst igen och upprätta några regementen;
^/atalas igen om öfve. v. Uffelns värfning af 1 fotreg.; d. ^/a patent för öfve v. Enden att värfva 8 k:r å
60 man hvart; ^/a patent för Öfve Plettenberg att värfva 8 k:r å 60 man hvart; 20/i patent för Öfve Reichard
att värfva 1 rytterireg.; ml4.säges, att hertigen af Holst.-Gottorp upprättar 1 rytterireg. för sin äldste son.
Kossackgeneralen Slotorenka, som kommenderade kossackernas armé i Litthauen och i aug.-sept. 1655
gick med ett parti genom Grodno, fick bud från Radzieiowsky att gå bort och ej hindra svenskarnes
framgångar här. Han sände åter bud till R., hälsande fr&n sin herre, hetmanen, som var Karl X tillgifven; ja,
han öf versände till honom vissa “punkter*, dem R. i ok t. skickade till Karl X. Äfven Erik Oxenstierna
skref d. 19 okt. om denne kossackgeneralen, att han stod vid Pinsk och väntade, hvart Karl X ville
befalla honom att gå. Konungen, som en tid hoppades vinna en stor krigsmakt, tillskref (troligen) honom
d. IL jan. 1656 om hur han af hans bref till konungen och af andras berättelser hört, det han omfattade
hans sak och tänkte gå Öfver med sitt folk. Han kom dock ej.
Blott få regementen voro vid af marschen fullt färaiga, hvarför komplettering genom värfning
alltjämt fortsattes. Den 11 okt. 1656 befallde Karl X krigskolleg. att anställa utskrifning i Sverige och
tillse adelns russtjänst bl. a. för att förstärka vissa regin ute, näml. Gustaf Baners, Taubes,
Ridderhjelms, Yxkulls, Hammarskölds. Ang. artilleriet, se bihang. Likaså uppgifter på hela den 6venska
krigsmakten till lands, vid slutet af 1655, i Sverige, Finland och provinserna.
Kap. II. Kriget i Polen 1656. uEtt bland de märkligaste fälttågen i den svenska
krigshistorien".
Det stora “ovädret* våren 1656. Stefan Czarnecki, den djärfve snapphanehöfdingen. Slaget vid
Golombi den 8 febr. Paul Sapieha Witebski. Bog. Radziwill i Podlachien. Undsättningshistorien. Hur
Karl X, krigsherren, kastar sina trupper som pjäserna på ett schackbord och sätter hela det eröfrade
väldet i rörelse! G. O. Stenbock. Hertig Adolf Johan generalissimus. Filip af Sulzbach. Karl Gustaf
Wran-gels andel; hans nya befäl, ett guvernement i hjärtat af Polen; spridda snapphanehopar och bragder.
Markgrefvarne af Baden. Warka affären. Karl X vid Sandomir; hans krigsstratagema. Återtåget till
War-schau. (Se kartan!)
Upproret i Polen hade slagit ut i full låga. Johan Kasimir var återkommen och hans
undersåtar, drifna af omtanke för sin religion, sitt land, sina hem, allt som sätter ett folk i rörelse,
reste sig i hundratals och tusentals mot svenskarne som sina förtryckare till hans fördel. Munkar
togo fanor ur kyrkorna, signade och gåfvo rebellerna; Johan Kasimir hade i hemlighet utgifvit
uni-versalier, dem de spredo i landet; jesuiterna hetsade upp emot svenskarne, allt hvad de kunde.
Karl X fick öfverallt, själf eller genom andra, att göra med att försvara sina gjorda eröfringar. Midt
i vintern, början af febr., hastade han från Lowicz med en del af sin armé, en observationscorps eller
corps volant å 7—8,000 man, söderut att uppsöka Johan Kasimir och efter generalen Stefan Czarnecki,
hvilken hade en hop, 10,000 man, »kvartianer, husarer och annat sammanrotadt folk och adelsmän». Sen med
denna skara den djärfve snapphanehöfdingen passerat Weichseln på isen vid Kasimiez, blef han kort
efter upphunnen af Karl X, som ock vid Kasimiez passerade floden med sitt folk. Han hade den 8
febr. haft en lång marsch på 5 mil, då han hastigt grep tillfallet och gick att möta denne fiende
vid Golombi, i vinkeln mellan floderna Weichsel och Wiprez. När regementena defilerade genom
Kasimirs, hade det gått något långsamt till. I Wlosowitz, där konungen hade tänkt ha kvarter med
trupperna, inkom underrättelsen genom några fångar, att Czarnecki stod blott 1 V2 mil därifrån, då
Karl X åter genast steg till häst och gick med den först till hands varande vänstra flygeln, som
generalmajor Henrik Horn fört och utgjorde avantgardet, åstad mot fienden så fort som möjligt,
befallande grefve Waldemar med den högra flygeln att följa efter så godt han kunde. Då kan kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
