Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ansenlig krigsmakt. Han hade redan den 7 och 8 febr. fått befallning att ge akt på palatinen
af Witebsk Paul Sapieha öster om Weichseln, på ryssarnes företagande och andras i grannskapet
samt det polska kronfolkets förehafvande.
Hela Podlachien var upprorisk. Witebski marscherade på östra Weichselsidan till och från
efter behag. Han hade 9,000 man, adeln ej inberäknad, hvilken strömmade till honom från alla
håll, och bönderna som från åtskilliga skogar infunno sig hos honom samt voro sä goda skyttar.
De ville alla åt den döde Vilnavojvoden Janus Radziwills kvarlåtenskap och gå till Warschau. Det
sades ock, att Johan Kasimir ärnade sig hit till dem, hvarför Radzieiowski redan den 1 febr. rådde
Karl X att med sin armé taga vägen på den sidan. Konungen befarade ock, att just genom
Sapie-has uppviglingar hela Masuren och Podlachien kunde råka i uppror. Witebski var i Bielsk och gick
rakt på Tykoczin, som han höll belägradt i några veckor. Det var besatt med 1,000 tyska
knektar. Karl X skref d. 3 febr. till garnisonen och till kommendanten att försvara sig till det
yttersta och något senare till Bog. Radziwill att undsätta orten. Den största fara hotade sålunda från
Podlachien med dess och Masurens talrika adel. Johan Kasimir hade sändebud hos den ryske
cza-ren och hos kurfursten af Brandenburg. Från Radziwill, den korade höfdingen OGh
generalguvernören, afföll folket till Witebski; han hade en 2,000 man blott och begärde hjälp, Själf behöfde
konungen på sitt håll undsättning emot sin fiende. Härmed begynner den för situationen så
målande undsättningshistorien, af hvilken bl. a. kan ses, att Karl X, som stegvis leddes till
företagande af detta tåg, ej följde någon för detsamma uppgjord plan. Växlande anordningar och order
åt olika håll ge en bild af trångmålet och resurserna.
Stenbock erhöll den 8 febr. en förteckning på det hos sig i de preussiska kvarteren
liggande folket, 8 k:r Sulzbachs reg. 400 man, 8 k:r Anhalts (4) och Ahlefelds (4) 400 man, 8 k:r
Uppländingar 500 man, 8 k:r markgref. af Baden, en del, 300 man, 4 k:r Posses reg. 200
man, 4 k:r Siechels reg. 200 man, 2 k:r Kleist 120 man, 1 k. Wopersnow 60 man, 4 k:r
Israel Ridderhidm 200 man, 3 k:r af Taube 100 man, 3k:r af Adolf Johans 250 man,
Weissen-steins dragoner och Engélls folk, möjligen 4 k:r Erik Stenbock 150 man, alla 8 lc:ma
Ahlefelds 300 man, hvilket han skulle med första låta bryta upp och gå till Szrensk, Plock eller
Wyshcigrod — öster om Weichseln — och där vänta vidare order från Warschau angående sin
fortsatta marsch till konungens möte, nämligen en 3,000 man eller något mer under pfalzgrefven Filips
af Sulzbach befål. Tre veckor senare, den 29 febr., erhöll han befallning att sända de
kommenderade af svenska och finska regementena, 500 ryttare, via Lowicz — väster om Weichseln —
direkt till Sandomir; och öfverste Israel Ridderhielm liksom öfverstelöjtnant von Rosen fingo den 6
mars order att jämte de andra gå dit med sitt folk. Hertig Adolf Johan, som den 3 jan. gjordes
till generalissimus öfver trupperna i Polen och Preussen, var nu i Warschau, Masurens hufvudstad,
dit han från Golombi den 16 febr. lyckligen återvändt; och till Warschau direkt beordrades nu i
början af febr. ock särskildt en del annat krigsfolk, såsom Taube med sitt reg., hertig Karls af
Mecklenburg reg. och grefve Königsmarcks från Pommern, markgref. Fredriks af Baden och öfverste Bolscy’s reg.;
likaså Waldecks reg. att från Rawa och Lowicz-trakten gå till Sulzbach, men d. 6 mars till
Sandomir. Hertigen hade uppdraget att ge de ena som de andra närmare order för deras marsch, hvart
och hur de skulle gå, samt noga utforska fiendernas förehafvande. De från Preussen kommande
trupper skulle således af honom ha order, på hvilken sida af Weichseln de hade att taga sin marsch;
på den östra öfver Lublin kunde varit bäst, om man kunnat .sätta tillit till det Koniecpolskiska och
det Sapiehaska folket; därför befanns säkrast på den västra. Följande trupper var det, som
hertigen ju förr ju hellre och genaste vägen skulle sända till Sandomir: 8 k:r af Waldeckska reg., 8
k:r af Ahlefeltska reg., 8 k:r af markgrefl. reg., 4 k:r af Siechells skvadron, 3 k:r af
general-issimi reg., 4 Posses möjligen, 8 k:r Weissensteins dragoner, 2 k:r af Meijers dito, 4 k:r af
Siechells dito, 4 k:r af Fabian Berndes dito, 8 k:r af Brandenburgarne till häst, möjl.,
inalles 61 (53) kompanier till häst, däraf 18 dragoner. I Sandomir skulle de få vidare order,
eftersom konungen tillskref hertigen den 1 mars. Genaste vägen till Warschau att gå och taga sitt
uppehälle intill Liw och Bugfloden beordrades följande, enär konungen nu var sinnad snart vara
hos dem och tillfoga Witebski något och hindra fiendens värfning och förstärkning i Masuren och
Podlachien, näml. 8k:r Sulzbachs reg., 8k:r Anhaltska reg. (de båda lifreg.na), 8 k:r Uppländingar ne, 8
k:r Israel Ridderhielms, 6 k:r J. J. Taubes, 4 k:r Posses, 3 k:r Kleists och Wopersnows, inalles 45
(53) kompanier. Men som mera folk behöfdes ditupp och mera folk i Warschau att där stå tillsammans
mot hvaije anfall på staden och hålla Mazovien i lydnad, ändrade han snart anordningarna något
och föreskref d. 6 och 7 mars, att i Warschau skulle stanna, om de ej voro gångna, de båda
lif-regementena, uppländingarne, möjligen ock brandenburgarne — 500 man rytteri af dem kurfursten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
