- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
39

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

erinrat markgrefven om dessa konungens order, ja, till och med sändt dessa efter honom in 2:o och
3:o efter hållet råd med Wrangel och andra närvarande. Karl X befallde åter sin broder —
liksom Wrangel — att med ali krigsmakt, han kunde draga ihop, bege sig från Warschau till hans
möte på samma sida om Weichseln, som han själf befann sig; han befarade väl Czarnecki gå öfver
floden, men ansåg sig med de ankommande vara honom vuxen.

Den 3 april bekom Stenbock i sitt förskansade läger nära Danzig hertigens och Wrangels
ofvannämda bref och order att med de trupper han kunde medtaga, sedan garnisonerna försetts,
genom natt och dag fortskynda sin marsch åt Thorn, sätta sig där och invänta generallöjtnant
Muller med hans trupper liksom ock Wrangels eget regemente, det grefve von Styrum dittills haft.
G. O. Stenbock begaf sig alltså den 4 april åstad från Stibelow, till Dirschau att börja med. Af fotfolket
kunde han icke medtaga mer än 5 regementen, hvilka ock voro helt svaga för grasserande sjukdom —
ungefar 1,000 brukliga soldater —, blott litet rytteri — en 700 man —, äfvenså några nyvärfvade,
hvilka länge varit i kvarteren, samt önskade medtaga ock de 300 kommenderade hästar utom de
sjuka; af artilleri medtogos 412 och 68 stycken. Han lämnade kvar de öfriga nyvärfvade till
häst att därmed hålla danzigame inne. Brandenburgame kommo ej alla nu heller. Den 7 april
var han på sitt undsättningståg kommen förbi Neuenburg till Gruppe å vänstra Weichselstranden, den
8 till färjan gent öfver Graudeuz, där han ärnade gå öfver, så vidt han ej innan morgondagen fick
kunskap om Miiller att för hans skull gå öfver längre upp mot Bromberg. Men rebellerna intogo
denna ort och däraf hindrades Muller gå till Stenbock.

Den 31 mars passerade Karl X Wieprz på en skeppsbro vid Skoki och ställde sin marsch
på Stecyca, bekom den 1 april i Macieiowice något norr härom det sist omtalade svaret från båda,
Wrangel och hertigen, och befallde dem s. d. härifrån att stanna kvar i Warschau, emedan man
förnummit det en del af fienden gick på Warschau och den andra på Lowicz, att bevaka
skeppsbron och flitigt iakttaga hvad som passerade på sträckan längs Weichseln mellan Warschau och
Wilga medelst utsända små partier, och vidare hålla ett vakande öga på pospolite ruszenie bortåt
Minski i nordost och Nowi Dwor norrut, om den droge sig samman där, och hvart palatinen af
Witebsk rättade sin marsch, om åt Brzesc Lit. eller om han hölle sig vid Tykoczin.

Wrangel och hertigen, som jämte Sulzbach, markgrefven, Schlippenbach emellertid
begett sig på marschen den i april med de därvarande regementena samt de nämda
markgref-liga, hvilka hunnit rekonstrueras och samlas, inalles 4,000 ryttare, hade den 2 hunnit 4 mil,
till Karcschew, och erhöllo denna order, då de återvände till Praga samma dags e. m. igen.
Här mottog Wrangel den 3 april en ny order från Wilga att oförtöfvadt sända ut 2:e löpande
partier att söka reda på, hvar fienden var, det ena åt Lowicz, det andra åt Warka och
därifrån till Inowlatz, hvilket han ock gjorde, likaså åt ännu ett håll, Czersk, att kunskapa.

Hertig Adolf Johan, markgrefven af Baden och hertigen af Groy gingo att möta
konungen litet utanför Warschau, men Wrangel och Filip af Sulzbach stannade hos
trupperna i Praga.

Den 3 april, skärtorsdagen, kom konungen själf med sin hofstat i godt tillstånd till
Praga, välkomnades af kanonerna från slottet samt tog sitt högkvarter i Radcieiowskis palats,
rytteriet kom långfredagen den 41) och infanteriet den 5. Han hade således för sin person
lyckligt undgått farorna och räddat sin medförda här undan det värsta trångmål, han någonsin
varit uti. Det var i sanning ett äfventyrligt tåg, påminnande om Karl XII:s ströfverier; och
undsättningshistorien satte hela hans i Polen och Preussen varande krigsmakt i rörelse, snart
sagdt, och kom hela hans nyss eröfrade välde att darra, det han ock sökte härunder på diplomatisk
väg att skydda och bevara. Ordern till M. G. De la Gardie kom nog fram, men denne hade
ingen nyckel till chiffern, och då han något senare kunde lösa den, var det för sent att gå
till Willeny. Han sammandrog trupperna och var dock på väg samt kom till Mitau. Hans
närvaro behöfdes i Livlands närhet nu.

I Lowicz inföll finden och slog något svenskt folk där liggande samt anföll äfven
oförseende och gjorde någon skada vid öfverste Israel Ridderhielms regemente, hvilket stod 7*
mil därifrån, ehuru de fleste lyckades rädda sig under slottet. Konin hölls i april flera
veckor blockeradt; det var fullt af snapphanar här liksom vid Slupca, Kasimierz, Fletzowo.

Från Nowi Dwor, strax norr om Warschau, ingingo till Karl Gustaf
Wrangel från öfverstlöjtn. Alexander Andersson klagomål öfver masurema, att man ej kunde lita på

*) Båda dessa data för konungens och arméns ankomst äro enligt uppgifter dels af hertig Adolf
Johan, dels af K. G. Wrangel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free