- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
44

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

våren den antisvenska stämningen till rätt aggressiv i hop med Holland, dit upprepade
anma-ningar sändes om snart ingripande förmedelst en stark örlogsflottas afsändande till Östersjön
till att hindra, det cn gjorde sig till öfverherre i norden, och man visade Dureel tänderna
rätt betydligt.

Det olyckliga Polen var i krig ock med Ryssland samt kosackerna sen 1654, i hvilket
ryssarne gjorde stora eröfringar och i Litthauen kommo svenskarne för nära uti de af Magnus
Gabriel de la Gardie i besittning tagna områdena samt ock å andra ställen i Polen förekommo
svenskarne. Kriget mellan Sverige och Ryssland hängde som på ett hår allt härunder,
skär-mytslingar mellan ryssar och svenskar och ingrepp af de förra på de senares område skedde
här och hvar.

Czar Alexei ville ut till Östersjön och gjorde väldiga ansatser därför. Karl X ville
ha fred och förbund med Ryssland och genom en delning af Polen med honom utsträcka sitt
väldes gränser ända bort till kosackernas kvarter i sydost och till Beresina eller åtminstone
intill Memeln samt medsände sina ambassadörer ett memorial i juli 1655 med några
förslag till gränsskillnad jämte uppdraget att ge och få bekräftelse på Stolbowafördraget samt
förebringa och få afhjälpta en hop besvär, mest rörande handeln. I början af 1656 hade de
nätt och jämt hunnit i Moskwa framföra sina ärenden och träffa czaren, hvilken själf varit ute
med i kriget. En interimsgräns mellan båda potentaternas krigshärar hade man ock önskat, att
deras generaler kunnat bringa till stånd. Det mesta Karl X tillmätte sig vid en delning af
Polen med Ryssland var enligt memorialet d. 3 juli 1655 en gränsskillnad från Kamjeniec i
Podolien nära Dnjester åt Staro Konstantinow i norr härom vid Siucz (biflod till Goryn) och hela
floden Slucz samt sen Goryn (biflod till Pripjet) intill Grudok vid Pripjet (biflod till Dnjeper) och
sedan hela furstendömet Sluck, så att gränsen gick utmed dess ostsida åt Borissow vid Beresina
och åt Susza samt Polock vid Diina — en något buktig linie i öster från söder till norr,
nämligen från 440 20’ ö. 1. 48° 40’ nordlig bredd, åt norr öfver 7 breddgrader men blott 2
längdgrader östligare, eller till 46° 40’ ö. 1. och 550 40’ n. hr., från Dnjester till Dtina, men
till Kurlands nordspets 570 20’ n. br., en 900 km. längd, från Östersjön var det kortaste afståndet
Riga—Polock 150 km. (Se kartan!)

Från Schippenheil hade Karl X den 16 jan. själf skrifvit till czar Alexei och bedt
honom med första sända någon till honom i Polen att handla om gränsskillnaden; och dagarae
före uppbrottet från Lowicz eller den 30 jan. till den förnämste af de tre ambassadörerna i
Moskwa, Gustaf Bielke, att som han framför allt önskade komma ur den ovisshet med ryssen
han en tid varit uti, så mycket mer som katolikerna sökte med makt uppvigla honom och
eljest ansätta andra fiender emot Sverige, han skulle på den orten uppgöra gränsen med
Ryssland, i värsta fall med något mindre område för Sverige än förut fordrats, lämnande till
storfurstens behag, om den skulle bli ad interim eller beständig och äfven att, ifall af den
först-nämda, få den afgjord genom båda sidornas generaler. Därpå skulle han låta storfursten
veta, det konungen af Sverige ej vore obenägen för en defensiv allians till försvar af de land,
som den ene och den andre af dem hade intagit i detta kriget och nu mellan dem delades.

Sen hade Karl X hört, att Johan Kasimir skulle sändt till storfursten att underhandla
om fred på hvad villkor som helst och utan tvifvel uppvigla honom mot Sverige. Att nu häri
förekomma så den ene som den andre skref Karl X återigen till Gustaf Bielke under det
äf-ventyrliga tåget den 19 febr. öch lade honom enträget på hjärtat att så mycket mera lägga
sig vinn om att komma med ryssen uti gränsskillnaden till ett fullkomligt slut efter de sist
gifna order och grader samt att därvid söka komma underfund med hvad Joh. Kasimir gjorde
där och jämväl förebygga skadliga inflytanden af Danmark.

Det mesta nu Karl X fordrade var en gränsskillnad från floden Obola, som norr
ifrån faller in i Dtina, till Dokschyze vid Beresina, denna flod utföre till Dnjeper och
sen kossackernas kvarter; det minsta var en gräns från floden Disna, som faller i
Dtina öster om Dtinaburg, till Swieta och den bifloden utföre till Memeln, sen utmed eller i
det närmaste utmed denna flod från Kowno till Grodno och därpå stora stycken österut bortåt
Beresina och Dnjeper intill kosackernas kvarter, hvilka ej fingo beröras.

Äfven Bogdan Chmielnicki, kosackhetmanen, hvilken 1654 underkastat sig Ryssland
och tidigt närmat sig och stått i diplomatiska förbindelser med Karl X, befarades nu kunna
dragas öfver till fienden, konungen af Polen, och Karl Gustaf tillskref honom några dar efter
Golombosegern, underrättade honom om denna samt att han nu nalkades de zaporogiske
kosackernas trakter, hvilket han hoppades skulle vara bäst för hetmanen och hans krigshär att höra;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free