- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
52

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. IV. Försvaret hemma i Sverige och ute i provinserna iéjj—Karl Gustaf

Wrangel sändes till Pommern.

Efter Warschau slaget; Karl Gustaf Wrangel; flottans angelägenheter; försvaret hemma och ute
i provinserna till lands och sjös, mot Danmark-Norge, mot Ryssland; gränsförsvar, kusterna och skären;
arméns förstärkning och öfning; officerare; fästningarna; proviantmagasin; den svenska örlogsflottan och
dess uppgifter 1656; krigsfrågan mot Danmark inför det hemmavarande rådet; rådsöfverläggningama i
Preussen inför konungen hösten 1656; man skall afvänta Danmarks anfall och fortsätta försvarsanstalterna;
Karl Gustaf Wrangel och undsättningen åt Finland; hans öfvertagande af ståthållaredömet i Pommern och
krigsberedelsema mot Danmark å tyska sidan.

Kossackerna bröto sommaren 1656 lös mot ryssame, togo Mohilew och skickade till Karl
X Gustaf sändebud, hvilka nu voro på vägen. Den 29 juli bröt konungen upp från
Warschaus närhet, Wiasdowa, med allt sitt rytteri, dragoner, något artilleri och en del
brandenburgskt folk till häst efter den flyktade fienden öfver Warka, Radom och kom den 9
aug. åter till Nowe Miasto. Samma dag som konungen gingo ock kurfursten med sin armé
och Karl Gustaf Wrangel med vårt infanteri, kanoner och tross samt voro i början af aug.
några dar i Longonicza vid Pilica, därifrån Wrangel tänkte låta besätta Lowiczs och
Ka-lisz och där han d. 2 aug. bekom kunglig order att tillse fortifikationsarbetena afPultuskvid
Bug och därför ditsända folk af Gerfelts reg. Öfverstlöjtnant Ludvig Bogerr (Bober) skötte
arbetet å Pultusk till fram pä hösten och hade mycket att göra med snapphanarne i nejden.

Karl X fann nämligen nu nödigt att arbeta på en del orters befästande, hvilka tjänade
till svenskames säkerhet i Polen, efter traktaten om fred med Johan Kasimir gick långsamt.
Andra orter lät han åter utrymma och hade nyss sändt partier att låta evakuera de åt
Kra-kow besatta. Plock var en af de orterna som nu ytterligare befästes, och Karl X befallde
d. 19 aug. Henr. Horn att låta Adolf Johans och Wrangels regementen gå dit. Thorn, som
han tänkt blotta på en del stycken, fick nu behålla dem. Mellan Sandomir och Lublin sades
fienden åter samla sig.

Karl X gaf ock Wrangel order d. 5 aug. angående evakueringen af de orter i
Stor-Polen, som kurfursten af Brandenburg skulle ha. Ammunitionen såsom krut, luntor o. d. fick
stanna, men stycken och gevär uttogos; med falttygmästaren Sparr hade Wrangel att aftala,
det å svenska sidan man fick lika mycket igen. I Warschau liksom annanstädes härjade pest,
och Karl X ville undan den rädda garnisonen och samtidigt ställa så, att staden ej vidare
tjänade till faste och försvar åt fienden samt orsakade svenskarne vidare besvär af sådan
anledning.

Hvad Karl X nu ville tör sig behålla af Polen, ses af hans skrit velse d.’ 2 aug. till sina
sändebud i Siebenburgen; det var ett betydligt minskadt område (se kartan I): hela Kujavien,
af Kalisz och Posen palatinaten det som ej var kurfurstens, kungliga Preussen, Kassuben,
Pomerellen, ifrån Nowi Dwor längs Narew och allt det som vetter åt preussiska sidan af
palatinaten Plock, Mazowien med något å andra sidan Bug åt Warschau 2 mil, hela Podlachien,
Samogitien, öster därom poviaten Kowno, Wielkomierz, Upita, Braslau på den sidan längs Duna
på 2 mil vägs från stranden upp in i landet, Polock- och Witebsk-palatinaten å andra sidan
Diina med en bredd af 2 mil från den floden åt Wilna, Kurland, Semgallen och hela Livland.
Det var en öfverallt bred gördel kring Östersjön, från hvilken ryssarne särskildt långt
aflägsna-des. På 2:ne ställen stack den brandenburgske kurfursten emellan, i Hinter Pommern—Stor
Polen och i hertigd. Preussen, och på det 3:e hertigen af Kurland. Brzesc Litewski vid Bug
var en bland de orter som skulle befästas. Kurfursten och Wrangel hade gått för att med sitt
folk vara i Nowe Miasto vid konungens ankomst. Den 11 aug. bröt denne upp med de 4
svenska regementena och 3 tyska från armén till Rawa och Lowicz och samma dag bröto
likaså kurfursten och Wrangel upp till Blonie. Wrangel erhöll en kort tids hvila från de
offentliga bestyren för att ägna sig åt sina egna angelägenheter och begaf sig d. 13 aug. från
Lowicz neråt Preussen samt kom till Thorn d. 16; här sammanträffade han med sin grefvinna
Anna Margareta född v. Haugwitz och svit, som vid midten af juli kommit till Thorn, hvilket
emellertid var starkt angripet af pesten. Den 21 var han i Graudenz. Men hvilan blef denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free