Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången ej lång. Sen konungen och kurfursten åter sammanträffat i Zadätja d. 15 aug., gick
den förre med 4 regementen förut öfver Sochaczew till Zacroczyn, dit kurfursten ock ankom
d. 17, men tog afsked och begaf sig hem till Königsberg. S. d. kom från Chmieloicki, kos*
sackhetmanen, pater Daniel som sändebud hit. I följd af kossackernas nya politik ändrade
Karl X något sina planer, säger han själf. Han ville begagna dem mot ryssarne. K. G.
Wrangel fick i anledning däraf order af den 16 aug. att resa till armén och öfvertaga
ledningen af den, då konungen fort ville ner till Preussen, där han också var närmare till den
pågående traktaten med holländarne. Han lämnade armén vid Zacroczyn d. 21 aug. och
mötte Wrangel d. 23, som var på vägen hit, och erhöll instr. af den 20 aug. Hvad af
armén som nu fanns kvar här, förde Wrangel till Preussen. Kommendanten i Warschau Hartwig
v. Biilow lät i aug. på order dels af konungen, dels af Wrangel nedrifva murar ne och förstöra
allt af verken, främst det svenskarne uppfört, samt bortföra ammunition, gevär, stycken
spannmål och andra saker af värde. Skeppsbron öfver Weichseln upptogs och de 17 fartygen
fördelades på de kurfurstliga och de svenska artilleribetjänte, hvilka hade att taga hand om
artilleriet, och på kommissarien Pucher, som fick bortföra provianten och saltet.
Artilleriöfver-sten Gustaf Oxenstierna fick utlämna de stycken som kurfursten skulle ha, nämligen de senast
eröfrade. Wrangel hitsände 74 artillerihästar från de utrymda orterna att till lands
transportera en del af de stycken, som konungen behöll. Resten fördes till Sacroczyn och sen vidare
Weichseln utföre till Preussen. Den 18 aug. lämnade Biilow och garnisonen Warschau; han
blef sen kommendant i Thorn, och Konrad Mardefelt, den förre kommendanten här, blef
guvernör i Wismar. —
Skeppsmajor Daniel Jönsson Strussflycht utsände från Pommern i böljan af 1656 fyra
K. G. Wrangels fartyg som kapare, 2:ne åt Falsterbo och Møen, 2:e åt kassubiska kusten.
Det var öfver de förstnämdas tilltag, isynnerhet bojorten Gripens, som danskame klagade så
högt och hvaraf de togo anledning att i alliansen under förhandlingarna i febr. få insatt den
bekanta klausulen, att ingendera af de allierade skulle i Östersjön tentera något till den
andres prejudis. K. G. Wrangels verksamhet och intresse för den svenska örlogsflottan
fortsattes efter ankomsten till Polen. Han förde en vidlyftig brefväxling med amiralitetet i
Stockholm och med dess sekreterare, med riksamiralen Gabriel Bengtsson Oxenstierna m. fl., om
flottan, dess tillstånd och användning, enskilda skepps resor, om reparationer, skeppsbyggande
såsom på Skeppsholmen, vid Kaseborg i Pommern, i Göteborg m. ra., med amiralen Gustaf
Wrangel särskildt bl. a. om dennes expeditioner 1656 och 1657 till de finska skären emot
ryssarne. Riksvicearairalen fick sig regelbundet tillsända amiralitets- och sjöstatema samt
specifikationer på reparationer och nybyggnader, fick också del af hvad genom riksrådet och
amiralen Klas Bielkenstiema uträttades, hvilken var den som dessa åren förde den svenska flottan.
Han gaf sina tankar i ett som annat tillkänna och såg dem efterföljda. Då Wrangel våren
1656 ärnade sig till konungen, var bl. a. hans uppdrag att göra en framställning af
sjöväsendet och få resolution häröfver, huru många och hvilka örlogsskepp, huruvida hela eller halfva
flottan skulle utrustas för att längre fram på våren gå till sjös, samt hvar de eller flottan skulle
brukas till konungens och kronans tjänst. Från amiralitetet i Sverige utsändes ungefar
samtidigt Axel Sparre att till konungen framföra en del dess angelägenheter och erhålla hans
resolution. Då emellertid hvarken Wrangel kom att resa från Warschau i mars ej heller
Schlip-penbach, med hvilken han sände ett memorial rörande flottan och sjöväsendet, kom fram, har
väl detta ärendet af Wrangel vid något tillfälle efter Karl X:s ankomst till Warschau i april
blifvit framställdt och beslut fattats om flottans användning det året. Sparre hade audiens
d. 27 apr. i Marienburg och framförde sitt ärende samt for hem i bötjan af juni. En senare
utskickad från amiralitetet var Bengt Hansson Rhenfelt. Klas Bielkenstiema, som var med
skeppen hvilka förde drottningen till och från Preussen, gjorde i Frauenburg hösten 1656 inför
Wrangel en muntlig relation om flottans tillstånd och sannolikt äfven inför konungen. Sen
riksamiralen, >den gode och om Sveriges krona högt meriterade herre», Gabriel B:son
Oxenstierna dött d. 13 dec. 1656, så var Karl Gustaf Wrangel den svenska amiralitets- och
sjöstatens samt flottans högsta myndighet näst konungen själf; men det dröjde öfver 1 år, innan
han bar den högsta titeln och ämbetet af riksamiral, örlogsflottans betydelse och användning
i Sveriges krig växte under Karl X Gustaf och blef särdeles stor under hans båda sundskrig,
mest det sista, såsom naturligt var. För sin person tog han ock alltmer intresse i flottan och
sjökrigets detaljer. —
Karl Gustaf Wrangel liksom flera andra hugnades af konungen med stora föräringar
under sin vistelse i Polen för sina tjänster, så våren 1656 med vojvoden i Kalisz Grusmskis för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
