Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidare lämnade han en hemlig instr. för rikets råd och krigskollegium af d. 3 juli
1655 efter sig, angående hur med militien och hvad därtill hörer skulle förhållas vid all
oför-modlig händelse och fientligt infall här i riket. I fall dylikt ur Danmark yppade sig, så skulle
hela rådet med samfalt råd låta uppbåda soldatesken i riket på alla orter, och i hvar provins
ge order att marschera till vissa orter och läggas där i garnison, såsom följer:
Halmstad, Var berg, Laholm:
Upplands rytterireg. 300 man
Östgöta > 300 »
hela russtjänsten från Halland,
Skaraborg fotreg. 4a 5 k682 m.
Jönköpings fotreg. 4 » 479 >
Kronobergs » 1 » 132 »
Jönköping:
Jönköpings fotreg. 3 kr 248 m.
Östgöta » 1 k. 300 »
Göteborg:
Västgöta rytteri 300 m.
Adelsfanan från Uppl., Söderm.,
Västergötl., Närike, Värmland
Södermanks fotreg. I k. 100 m.
Skarabrso. Dals » 4 kr. 555»
Älfsborgs » 4 » 600 »
Värmlands > 4 » 400»
Östgöta » 2 » 200 »
Dalreg. » 1 » 100 »
Kalmar:
Smålands rytteri 300 m.
russtj. från Smål., Östergötl.
Kronobergs fotreg. 4 kr. 899 ra.
finnar till fot 100 »
Kalmar reg. » alla hemmavar.
Gottkmd:
Österbottens fotreg. 160 m.
Jämtlands skans:
Angermanks fotreg. 300 m.
Således skulle den hemmavarande soldatesk till häst och fot, 6,100 man samt adelns russtjänst
inkastas i garnisonerna vid allt ofredligt tillstånd från Danmark för att så mycket bättre
förvaras och fprstärkas. Med partier skulle man söka göra fienden skada och atbräck och
därvid gå allenast försvarsvis tillväga, »tills konungen själf med mera folk kunde komma till
undsättning och understödja verket.» Denna krigsmakt skulle sen ökas och förstärkas dels
genom värfning, dels utskrifningar till ett godt antal och förses med nödiga officerare, så att i
fejdetid både vakterna måtte så mycket bättre beställas och partier kunna utsändas.
Riks-marsken Gustaf Hom och fältm. Lars Kagg fingo aftala sins emellan om öfverkommandot,
således att endera ginge åt Halland eller Göteborg och den andre till Kalmar samt draga det
mesta rytteriet hit, men småländingarne och halfva russtjänsten till Kalmar. Allmogen skulle
tillhållas att föra sina värdesaker till Göteborg och andra större fasta städer. Passen och
sko-garne måste dragas försorg om, så att de i tid besattes genom allmogen och bönderna, som
därför uppbådas och erhålla nödiga officerare. All proviant befintlig här och hvar skulle
bringas i hop till fästningarna att där vara i behåll och förvar, på det att fienden ej måtte
bekomma mycket till underhåll i landet för sig. Särskildt skulle sötjas för lugn och säkerhet
i Stockholm, god vakt och vård hållas bl. a. på därvarande främlingar; utan pass finge inga
främmande personer färdas i riket. Kort efter öfverkomsten till Tyskland tillskref Karl X
redan d. 17 juli rådet om försvaret, särskildt vid västra kusten; han gaf ock order att upprätta
vid Stora Kopparberget af bergsmännen och betjänte ett regemente till fot, hvilket skulle vara
i beredskap om något fientligt inträffade där; något senare gaf han order om flottans
utrustning för tillkommande vår. Den 28 juli skref han åter från Stettin och befallde rådet i
anledning af några illviljandes, isynnerhet holländames farliga stämplingar, att ha ett vakande öga
på gränsfästningarna, mest Göteborg, att det icke genom något oförmodligt anfall måtte kunna
öfverraskas och intagas. Tvenne gånger skref han och befallde mönstring af hela adelns
russtjänst, hvilken skulle ske d. 20 sept., i Jönköping af Axel Lillie och Gustaf Posse för den
från Öster- och Västergörland, Småland, Värmland, Dal, Halland, hvilket sista landskap ej
förut hållit dylik tjänst under Sverige. Under fredstid medgafs enligt privilegiernas punkt 3 half
russtjänst. Rådet i Stockholm hade sammanträden häröfver, så d. 18 aug., och underrättade
guvernören i Göteborg riksrådet P. Ribbing, tillika landshöfding i Älfsborgs län, om detta samt bad
honom, i fall garnisonen var för svag, att skaffa folk till förstärkning från Älfsborgs län, så mycket
som behöfdes till verkens försvar. Den 1 sept. skref rådet till landshöfdingen Gust. Soop om
Vänersborgs befästning och till Harald Stake »i anledning af dessa tiders konjunkturer» och d.
25 aug. till generalguvernören Axel Lillie att, »efter som nogsamt kan aftagas hvad försiktighet
och vigilans denna tids beskaffenhet kan fordra», bege sig till Halland och själf besiktiga ett
som annat och göra behöriga anstalter. Han som Ribbing bletvo ålagda att flitigt brefväxla
me i Dureel i Köpenhamn. Till den 20 sept. uppbådades adelns russtjänst i Sverige och
Finland till mönstringen. Vid rådsmötet d. 23 aug. beslöts upprättandet af ett bergsregemente
och anskaffande af goda officerare därtill. Allt som nu företogs till landets försvar, skulle
göras så tyst och försiktigt, att det ej väckte någon misstanke hos grannarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
