- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
59

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skåne; han hade äfven förordnat gamla officerare, skref han d. 5 juli, att jämte länsmän o. a.
be-tjänte sammanskrifva allmogen i vissa kompanier och anföra den vid behof till försvar.

Han hade haft åtskilliga kunskapare ute i Danmark att höra, hvad som passerade,
men hittills intet fientligt försport af någon betydelse. »Sant är, att här är mer rykte
ut-spridt om Danmarks fientlighet, än som från Danmark själft verkligen törnimmes», skref han.
En kapten var utsänd till Köpenhamn etc. att kunskapa, men medbragte intet nytt.
Försvarsverket pågick emellertid på landet som vid fästningarna. Allmogen var sammanskrifven härad
vid härad utmed sjökanten, vårdbäten voro reparerade oqh upprättade å nödiga orter vid
ham-narne och vissa vakter förordnade vid dem, allmogen med sina förmän å hvar ort fick order
och undervisning angående ortens försvar vid fientlig landgång o. d. De finska knektarne på
Borgholm utbyttes mot de i Kalmar liggande af Scheidings komp., som nu gingo till Öland
igen i garnison, och besättningen på Kalmar ersattes af nyskrifvet folk. Slottet på Öland
var ej synnerligen fast, och utom det fanns intet defensionsverk på ön, ehuru i förra fejdetider
varit åtskilliga forter, helst på östra sidan med hamnar. Skansen vid Färjestaden var helt
förfallen; Nik. Tessin hade konungens order att arbeta på Borgholm En karl och häst af hvar
gård fingo öländame uppsätta att bilda en trupp dragoner och rida på stranden för att
hindra fienden landstiga och fatta fast fot och endast brukas där, officerare och ammunition
gåf-vos dem af staten. Vid Kalmar skulle Kvarnholmen bringas i bättre försvarsskick än den
gamla staden och göras till ett provisionelt försvarsverk efter Wärnschiölds teckning samt bli
färdigt i år. Arbetet verkställdes med det nyligen dit indragna garnisonsfolket, 600 man, af
Kronobergs reg. och 129 man af Kalmar reg. Karl X hade tänkt sig, att en förstad
byggdes till Kvarnholmen och de varande försvarsverken omkring den gamla staden Kalmar,
hvar-ifrån invånarne skulle flytta, behötlos samt att denna slötes kastellevis till förstaden. Slottet
vid Kalmar ansågs ej vara af den betydelse som det borde. Guvernör på Öland men ännu i
aug. ej anländ var Ludvig Fritz; kommendant å Gottland Per Fleming. Konungen hade
anbe-lallt en vidlyftig befästning å ön; vid Slite skulle en skans af trä uppföras. Ingeniör Clarman
skötte verket här, efter Wärnschiöld var fullt upptagen i västra Sverige.

I Södermanlands län var Johan Sparre landshöfding; öfversten Joh. v. Vietinghoff var
sjuklig och dristade ej ensam åtaga sig soldatesken och allmogen på landet; men han kom på
rådets kallelse hit i juli och besiktigade skären och sökte skaffa officerare åt allmogen; det
befanns nödigt reparera skansame och uppbringa kanoner dit för att kunna göra motstånd vid
oförmodeligt fientligt infall. Från Stockholm var, böljan af juli, en del krigsfolk åter anländt
hit, hvilket skulle jämte det här varande och allmogen ut till försvaret. 800—900 man lågo
på vakt vid sjökusten i Stockholmsskären och sändes till DunamUnde på hösten.

Rådet gjorde litet annorlunda än Karl X befallt angående truppernas fördelning i
garnisonerna, i det mer folk drogs till hufvudstadens försvar och flottans besättning. Så blef nu,
skrefs d. 21 juni, Upplands och Östgöta rytteri brukadt ej i Halland utan kring Jönköping,
både till att försäkra passagen och vägen ner till Markaryd och Halland samt vara Halland,
Västergötland och den delen at Småland så mycket närmare, om något päfaller; blott en del
af detta rytteri blef kvar i Östergötland att ge akt på hamnarne och inloppen här och hindra
fientlig landstigning; at östgötarne låg ock något i Halmstad. Riksmarsken var i juli på
Borgholm, i aug. ännu kvar i Kalmar och gjorde försvarsanstalter; sen reste han till Jönköping att
vara emellan Kalmar län och Västergötland och ha ett vakande öga på båda. Han öfverlade
med riksdrotsen Per Brahe och Wärnschiöld, om hur Jönköping kunde bringas i bättre
försvarsskick, gjorde ock anstalter därom samt förordningar rörande Västgöta och Smålands
krigsfolk, gaf öfverstarne i landet vederbörliga order att ej låta finnas brist på motvärn, om
Danmark begynte något. I midten af sept. var han åter i Stockholm för att rådgöra med
riksrådet om försvaret öfver hela riket.

Erik Fleming och Lorenz Creutz voro på sommaren i färd med att uppsätta
bergsregementet, som inom kort blef färdigt på benen att gå emot infallande fiender eller brukas i
garnisonen. Annat folk brukades till att försäkra passagen ur Norge öfver Magnora bro in i
Värmland och till Örebro; den vägen, hvilken mycket begagnades vid handeln, var allestädes
öppen, emedan ingen skans eller det ringaste värn någonstädes fanns, men flera pass. Tvänne
utsknfningar höllos 1656, flera nya kompanier bildades, både till häst och fot. Utskrifningen,
beviljad till hvar io:e på skatte, krono och frälse, företogs på sommaren; officerare voro satta
för den värfvade och utskrifna militien. Tablå öfver den hemmavarande militien till häst cch
fot slutet af sept. 1656;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free