- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
62

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle jämte det reala bollverket vid gamla skansen komma på tjänligare plats och närmara
Vänern och Vassbotten. Ehuru några kvarter bli efter detta förslag dels utelyckta, dels
sönderskurna, så fick dock staden vid pass 460 tomter, alldenstund i hvart helt kvarter, som enligt
kunglig befallning anlägges på Skräcklan, rymmas 28 tomter, betydligt större än i en befäst
stad var brukligt. Ehuru flera kvarter gingo bort, voro dock kastellet, stadsbollverken samt
kastellets fria plats och vallgatorna af sådan storlek, att en flygande armé skulle jämte den
ordinarie garnisonen därinne kunna rymmas. De reala åt landet vettande bollverkens spetsar
komma 445 och 465 vanliga steg ifrån hvarandra etc.; skyddslinier bli såsom nu i bruk var
kommet. Detta var allt som borde ihågkommas angående kastellet samt stadsverken så vid
sjö- som landsidan.

Till våren skulle alla dessa befästningsverk, dem riksmarsken på sommaren satt i
gång, liksom ock Vänersborgs ytterligare befästande med makt fortsättas, att de en gång måtte
bli fullt färdiga. Garnisonerna skullle öfverallt hållas öfver vintern något förstärkta utöfver det
i fredstid ordin, antalet för att bl. a. göra vinterarbete vid fästningarna. Också underrättades
konungen i jan. 1657 därom, att gränsfästningarna voro icke blott utöfver den ordinarie
garnisonen försedda med manskap utan ock kommendanterna tillvarnade att se upp, så att
hvar-ken genom öfverrumpling eller eljest någon fara vore for dem. Sant var således, hvad Gustaf
Horn i krigskollogium skref d. 21 nov. 1656 till konungen, att man här i Sverige i förleden
tid och ännu var i verket med att göra all möjelig flit och anställning att sätta sakerna i den
författning och skick, att allt fientligt våld skulle på den danska sidan, ifall man där beslöte
sig för fredsbrott, tid- och behörligen varda mött och afvärjdt; och detta skedde under de
»osägeligen stora bekymmer, viktiga affärer och öfverhopade krigslast och besvär», hvari
konungen befann sig å sin ort. Budskickningar gingo då och då mellan myndigheterna hemma
och konungen ute; riksrådet Gustaf Pedersson Banér sändes med krigskollegii bref och memorial
i sept., Svante Banér samtidigt af M. G. De la Gardie till konungen, Scher. Rosenhane var
med flottiljen, som förde drottningen ut, och återvände samtidigt med förhållningsorder.

Örlogsflottan hade naturligtvis ock sin stora roll vid försvaret 1656. I maj befallde
rådet amiralitetet att göra i ordning densamma till att gå ut i sommar, men laga att det
skedde allt så oförmärkt och utan något väsen. Reparationerna hade pågått flitigt; några
ör-logsskepp ansågos omöjliga att repareras till fyllest och man var betänkt på att kassera dem,
såsom Kronan, Scepter, Tre Lejon; Äpplet ansågs knappt värdt ge en reparation, Oldenburg
kunde, färdigt, komma att göra 1—2 resor, Farna och Neptunus några sommarresor, Nyckeln
var det någon fråga om, Recompens blef klart med stor kostnad, Hafsfrun erhöll en grundlig
reparation, Svärdet, Salvator och Fides voro de lindrigast skadade och blefvo färdiga i maj.
Hvad flera af dessa 13 skepp, om de dugde, skulle brukas till, var att gå med transporter,
budskickningar o. d. Några örlogsskepp nybyggdes hemma, däraf 1 större och 1 mindre i
Göteborg. Följande kunde brukas såsom örlogsskepp och vara med i kriget till sjös: Draken,
Cæsar, Carolus, Hercules, Maria, Wismar, Amirant, Mercurius, Månen, Apollo, Leoparden,
Falken, Rafael, Västervik, örnen, Fortuna, Svanen, Hjorten, Phoenix, Jägaren, Höken,
Näktergalen, Mars och Simson, snart äfven Elefanten; alla dessa 25 voro ock färdiga i maj,
äfven-ledes 3 andra och flera skulle bli sen, sades det. Härtill kommo lastdragarne Elefanten och
Ulfsundskrejaren, bojortarne Gripen, Postryttaren, Ugglan, Jägaren, Röde Hanen, Hvita Hunden,
Svarta Hunden, den holländska galioten, inalles 10 farkoster likaledes färdiga i maj. Förgyllda
Flundran och några till voro å preussiska kusten. Vidare räknades till flottan ock Rosgalejan
i Göteborg vid tullen, Danske Prinsen vid tullen ä Dalarön, bojorten Ödlan samt 25 mindre
farkoster, nämligen 7 gaffelstrussar, 9 stora roddjakter, pråmar, skutor, små roddjakter o. d.
Genom P. Ribbing skaffades förteckning på värbara och monterade kompaniskepp att tillgå
vid behof i Göteborg, hvilka voro 19 till antalet med 360 kanoner; i Stockholm hade man
tillgång till 34 sådana med 796 kanoner. Med hertigen af Kurland skulle afslutas köp att öfver*
taga 4 af hans bästa örlogsskepp. Det var förnämligast Ulfsparre jämte andra som en tid
skötte arbetet i amiralitetets kollegium och å Holmen, Martin Thijssen Anckarhielm i Göteborg.
Bestyckningen var ock d. 22 maj gjord å 14 af de skepp som då voro hemma; de andras
arbetades dagligen på; ammunition och proviant sörjdes för så småningom. Alla 3 regementenas
båtsmän och bösseskyttar skulle tillsammans räkna 5021 man, däraf 175 voro i vintervakten,
4846 man hemma i landsorterna; men vid d. 20 juni var allt sjöfolket som hörde till amiralitetet
och sjöstaten uppfordradt, en del redan kommen till Stockholm och resten väntades med första.

I juni månad gingo ock en del örlogsskepp ut i Stockholmsskären och sen andra, allt efter som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free