Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från ösel och från Sverige. Härjämte ärnade Karl X sända landvägen en tämlig hop
infanteri till Livland, såsom 5000 man under Douglas, hvilka kunde förläggas i borgläger, där de
kunde vara i trygghet, t. ex. å ösel, helst om Riga öfvergåfves af ryssarne. Livlands tillstånd
var nämligen för svagt att af ordinarie medel kunna uppehållas. Pernau skulle så mycket som
möjligt repareras och tagas i akt, ty här liksom vid Nymunde skans måste ryssarnes
förmodade afsikt att söka vinna fast fot vid Östersjön hindras med all makt. Högnödigt var ock
att vidare taga Finland med Ingermanland väl i akt, där ryssarne ock förmodades till vintern
göra infall någonstädes. Wrangel lades på hjärtat att dit förordna till försvaret 1000 man till
fot af finskt eller svenskt nationalfolk, sen Riga var utan fara. Han skulle ock se till att
någon ort anvisades de skepp som voro i Rigas farvatten att säkert ligga i kvarter under vintern
för att vid första öppet vatten åter vara till hands. Arensburg på Ösel skulle repareras och
på bästa sättet tillses samt öfriga orter tagas i ögnasken af någon ingeniör. Karl X var ock
betänkt på att bringa Samogitien till lydnad igen med 2000 ryttare och förena dessa med de
livländska trupperna samt anvisa kvarter åt dem under vintern här och i delar af Litthauen.
Hertigen af Kurland behandlades fortfarande med mildhet och tilläts förbli i sin neutralitet.
De 2—4 örlogsskeppen borde afhandlas honom. Ryssarnes strusser på Riga skulle Gust.
Sperling hjälpa till att förstöra. När isen kom, skulle Wrangel låta den svenska flottiljen här
löpa hem till Stockholm igen, någon hamn på Gottland, Slite t. ex. De la Gardie, för hvilken
detta memorialet ock gällde och honom tillsändes, skulle låta hela sin krigsmakt nu ingripa
mot ryssarne. K. G. Wrangels afresa dröjde emellertid; den 23 okt. stod han ännu resefärdig
till Nymunde skans med en galiot; men redan följande dag var det uppdraget återkalladt och
hans omedelbara öivertagande at ståthållarebeställningen i Pommern en afgjord sak. Ryktet
om de tilltänkta undsättningarna lär förmått den ryske storfursten eller bidragit att förmå
honom att upphäfva belägringen och tåga bort, hvilket skedde d. 30 sept. och 5 okt. Sedan
Karl X fått säker kunskap härom, inhiberades de senast påtänkta undsättningarna till Riga;
blott skottarne, som skulle till Pernau, gåfvo sig åstad. De la Gardie och Helmfelt
tillfrisknade. Karl Gustaf Wrangel for sjöledes med örlogsskeppet Apollo från Preussen till Pommern,
där han landade d. 8 nov. å Spicker på Rugen, hvarpå han genast underrättade regeringen i
Stettin och pommerska landtdagen om sin ankomst samt öfvertagande af högsta ledningen af
hertigdömets angelägenheter. Talrika lyckönskningar från olika håll kommo honom till del.
Vid samma tid fördes ock Hier. Radzieiowsky öfver från Polen till Sverige. Han var med
i lägret vid Nowi Dwor juli 1656 och bröt ut i »prejudicerliga diskurser», då Karl X’genom
K. G. Wrangel och Gabriel Oxenstierna lät förehålla honom det och varnade. Men det halp
ej. Han dref vidlyftiga förrädiska planer och blef ändtligen i nov. satt i förvar i Elbing.
Med öfverkomsten till Pommern begynte för Karl Gu9taf Wrangel det nya stadiet i
hans historia. Han blef härifrån med de honom till buds stående stridskrafterna och
försvarsmedlen liksom en utpost för Karl X och den svenska krigsmakten i Polen mot Danmark och
det därifrån öfverhängande kriget och en hjälpande hand för stridskrafterna hemma i Sverige.
Öfverståthållaren i Stockholm riksrådet Schering Rosenhane medförde till rådet ett memorial
från okt. månad med erkännande för de goda anstalter det redan gjort, och det beslutsamma
mod£en hvar lagt i dagen den sistförflutna tiden, jämte en allvarsam uppmaning att i fall af
fredsbrott vara betänkta på alla medel och vägar att göra fienden motstånd och sätta sig i
godt försvar, men eljest inga detaljer. Den 1 sept. hade order getts om Vaxholms befästande
enligt plan, och senare i samma månad skref Karl X till riksmarsken om danskarnes förfarande
med påminnande om ett och annat igen, men särskildt läggande honom på hjärtat att, om de nu
strax skulle något företaga, försäkra den sidan åt Östersjön, medan skären voro tillfrusna, låta
rytteriet, som var bestämdt till Upplands och andra provinsers försvar där uppe, gå till de danska
och norska gränserna, hålla fotregementena i Sverige liksom dem till häst i hvar landsort till
handa och i beredskap under förevändning af fästningarnas reparation; allt måste ske i
tysthet; därför hade Karl X ock skrifvit detta bref till honom särskildt. Han ville äfven nu, att
som mycket af det svenska rytteriet i Preussen dör i pesten, detsamma förstärktes från
Sverige. Riksmarsken fick ock en särskild order d. 26 okt. att ha akt på gränserna och sätta
allt som lände till rikets försvar i sådant skick och lag, att ifall Danmark skulle ändtligen
vilja bryta lös, alla på vår sida måtte vara redo och redobogna att göra sin plikt. Det folk,
som härför skulle sänots från Sverige till Finland, fick han nu befallning att hålla kvar hemma.
Och rådet i dess helhet gaf han den 2 dec. uppmaning att till våren hålla sig på allt fall uti
god beredskap icke allenast med militien utan ock med skeppsflottan, som till första vårdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
