Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måtte vara utrustad, och till amiralitetskollegium särskildt den 12 dec. att flottan till våren
måste blifva till alla delar utredd, enkannerligen där någon fara tillstötte utur naboskapet.
Riksmarsken och Herman Fleming skulle skaffa folk och besättning samt nödiga medel härför.
Den nye guvernören i Halland, Erik Stenbock, broder till den berömde fältmarskalken G. O.
Stenbock, fick den 15 dec. sig ålagdt att hålla ett stadigt vakande öga på Danmark och hålla
sig på allt fall i god beredskap, flitigt korrespondera med Dureel och betjäna sig af hans råd,
laga att fästningarna voro väl försedda med proviant och ammunition; synnerligen måste han
för all ting väl se sig före, att nu i vinter något anslag icke måtte hända.
Från d. 4 dec. finnes en lista på rekryter, som konungen önskade till våren ut från
Sverige, nämligen fotfolk korporaler och gemena: 1 komp. Upplands reg. 200 man, 1 k. Nairns
200, 7* Joh. Stakes till Scheidings skv. 100, 1/t Drakenbergs 100, 1 Jönköp. läns 200, 1
Kronobergs 200, V* Östgötar 120, 1 Värmlands och Närikes 200, inalles 1320 man; rytteri: 8kr
Gustaf Banérs, å 60 gemena och 25 offic. hvart, 680 m., 2 Hammarskiölds––––; till Narva och
Rewal 5520 man till fot; själf tänkte han sända från sig till Livland 2000 till häst, nämligen 8 kr
Henrik Horns, 8 Fab. Berns, 9 Douglas och 2—3 andra regementen, inalles 7,520 man. —
Då Rehnskiöld for från Preussen till Pommern, fick han instr. d. 18 sept. att tala med
kommendanterna om fästningarnas förbättring, som skulle ske i höst, proviantera magasinen, skaffa
artillerifolk och en ingeniör, t. ex. kapten Krause, att tillse fästningarna. Den 29 dec. skref
Karl X till honom angående Danmarks allehanda praktiker, att se upp, om de skulle vilja
försöka något mot Stralsund eller med list få det in. Några värfningar nu företagna skedde till
försvar af tyska provinser. En och annan officerare fick redan under sista delen af 1656 resa
hem till Sverige från Polen enligt konungens löfte med Gustaf Banér i okt., såsom Krister
Svinhufvud jämte andra vid årsskiftet. Under 1657 följde »en hop officerare».
Vederbörande hemma blefvo naturligtvis verksamma att utföra alla dessa anstalter.
Rådet tog genast den högviktiga försvarsfrågan i öfvervägande. Vid rådssammanträde den 8
oktober, — samma tid som i Preussen rådplägningarna inför konungen ägt rum — var den politiska
ställningen före. Den gamle riksmarsken Gustaf Horn framhöll, hur väl det vore om Karl X,
hvilken låtit veta, att han i egen person ärnade sig öfver till Ryssland att själf föra kriget med
denna makt, i förening med sin förnämste bundsförvant, den statskloke kurfursten af
Branden-burg, hvilken disponerade öfver en så förträfflig armé, ginge upp till Pskow och Nowgorod
samt afskure ryssarne passagen från Moskwa åt de svenska Östersjöprovinserna och det
Baltiska hafvet samt toge bra hämd på dem. Men då måste han först dock ha fred med Polen,
och trygghet från Danmark därigenom att den reassumerade forbundstraktaten slötes. Vid ett
följande sammanträde den 18 okt. var försvaret af bergslagen före; denna visade sig själf
mycket mån om sitt försvar mot ett befaradt danskt-norskt infall, hade därför bragt ihop en 1400
man samt erbjudit sig sända 1 komp. till Göteborg att aflösa därvarande krigsfolk, och
begärde nu musköter, hvilka rådet ock beviljade. Den 7 nov. taltes om garnisonerna i
gränsfästningarna, men intet beslöts; den 26 behandlades frågorna om att intet tolk från Sverige
kunde skickas till Finland för Danmarks skull, att Slite skansbefästning på Gottland skulle
fortsättas och allmogen hjälpa till därvid; d. 16 dec. beslöts, att skrifvelser skulle utgå till
landshöfdingarne vid gränserna att anställa officerare, dela ut gevär och hålla sig hvatje
ögonblick beredda för hvatje händelse, på det fienden icke måtte fä tillfälle öfverrumpla landet och
bringa folket i villervalla. Vid lämplig årstid exercerades allmogen å vissa platser i riket, dit
den fick komma. Den 18 dec. återupptogs öfverläggningen om försvaret mot Danmark.
Särdeles i Småland, Västergötland, Dal, där fienden först kunde göra infall, skulle officerare ställas
för allmogen; och marsken påminte, att som kronans medel voro mycket medtagna, städerna
och landet måtte hålla soldatesken med proviant; till landshöfdingarna afgingo bref att hålla allt
i beredskap; dessutom förehades flera förslag om sättet att möta det väntade anfallet från Danmark.
Magasin funnos flerestädes, såsom i Kalmar, Jönköping, Göteborg, Halland. I slutet af nov.
och in i dec. öfverlades om flottans utrustning till nästa vår. Rådet sände den 9 jan. 1657
till amiralen Klas Bielkenstierna påminnelse om skeppsutredning enligt ordern den 5 dec.
Till konungen i Preussen skrefs den 27 nov. och uttalades bl. a. den önskan, att hans
vaksamhet och omsorg för att afvända Danmark ifrån dess onda uppsåt och ifrån att
verkställa något anfall på Sverige måtte ha godt resultat; Holland förenade sig nog ock i fall af
ruptur med Danmark. Rådet hoppades, att Danmark, ehuruväl det som förr nog ville
betjäna sig af konjunkturerna, likväl skulle hafva betänkande att inlåta sig i öppen fejd emot
Karl X Gustaf, som hade en så segerrik armé, så utmärkta generaler och själf vore en så lyck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
