- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
77

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hängande. Kanske får man ock redan häri se hans bemödande att afhålla Wrangel i hans ifver
från att ur Bremen, det omedelbara grannskapet, tillsammans med hertigen af Holstein-Gottorp i
hast göra en början på kriget. Möjligen afsåg han ock att såmedelst lättare locka danskarne till
ruptur och helst infalla i Bremen eller Pommern, sen det förra något blottats pä folk och då till det
senare ej kom något nytt från Polen och Preussen, samt till att bryta den tyska freden, hvaraf
Karl X sen väl kunde begagna sig.

Men Wrangel behöll sin mening och framhöll än en gång konjunkturerna här, hvilka han
tyckte tala emot dessa ändringar. Hertigen af Holstein-Gottorp var redan liksom blockerad af kring
honom liggande danskt krigsfolk och än sammandrogs mycket, både danskt och värfvadt. Marsken
Anders Bille hade i början af febr. fått order att marschera till hertigdömena med 3,000 man till
häst och fot och fatta posto norr om Rendsburg; i mars beslöts öka den i hertigdömena stående
styrkan till 6,000 man; från Elbe upp till Kongeå, mesta parten i Holstein, voro danska trupper
inkvarterade. Danska kommissarier hade varit hos honom och i konung Fredriks namn begärt
inkvartering och kontribution, ja, t. o. m. talat om inläggande af en besättning i Tönningen.
Hertigen skref till Gambrotius och beklagade sig häröfver, att hans land ginge därigenom till ruin, och

hemställde att, om detta skulle fortfara, man ju förr ju hellre och helst med ens måtte begynna

verket; ty läte man blott några veckor förgå, blefve det svårt,. men nu, medan danskarne ej voro
jämförelsevis särdeles starka, kunde det ske lätt. Väl begärde hertigen ej uttryckligen hjälp, men

han var därom försäkrad vid behof. Wrangel tyckte därför han kunde sända honom 6 komp.

ryttare, nämligen de nämda åter till Pommern bestämda, Post, Liitzow, Leander, Sulzbachs
och 2:e Königsmarcks, om ej det vore bättre att vänta, tills man vore starkare och med ens kunde
bebynna kriget. Hertigen ansåg sig ej hulpen med de 6 komp. ryttare. Wrangel beslöt då enligt
order att med dem och ett komp. dragoner samt generalmajor Böddeker, hvilken skulle föra
befälet öfver dem i Pommern, gå dit och där afvänta ytterligare order från konungen och utgången af
forbundstraktaten i Köpenhamn. Den 22 april mönstrades och togo sen de 6 komp:na 418 man
sin marsch, hvilken hos danskarne framkallade sådan ombrage, att alla trupperna i Holstein och å
gränsen fingo order att gå tillbaka till Rendsburg och formera ett läger bakom staden. Den 6
maj kom Wrangel till Wismar igen; den 7 begai sig Wrangel härifrån till Pommern, där han
stannade, i Wolgast, ända till konungens ankomst fram i midten af juli, dä han den 14 med några
regementen till fots stötte till honom, som kom med armén från Demmin. De 6 komp:na till häst
under Böddeker samt 1 skv. 4 kr Hessen-Darmstadts till häst, som d. 4 april fått konungens order
att gå med från Pommern, hade stått på väg att gå härifrån, men hade naturligtvis fått återvända
till Pommern igen.

Kap. YL Det svenska väldet beredes effektive för kriget med Danmark 1657. Karl

X Gustafs tåg med Rakoczy.

Krigståget Thorn-Zawicliost-Krzemien. Blicken år fäst på ryssen, kosackerna, tatarerna,
Komtantino-pel. Kejsar Ferdinand III:s död vänder uppmärksamheten på Österrike, Romerska Riket och Sveriges allierade
Frankrike och England. - - Beredelsema för det 2:dra Sundskriget fortgå* jan.—april 1657. Landet hemma
för-delas och orterna få sina befälhafvare; en armé bildas under Gustaf Horn, och Per Brahe sen. Gränsförsvaret;
allmogen; flottan; skärgårdarne; fästningarna och skansame; provinsmöten. Försvaret å den tyska sidan.
K. G. Wrangel.

ARL X GUSTAF gaf från Thorn den 12 mars sin underhandlare i Köpenhamn Magnus Dureel
förnyade order om alliansen, nämligen att göra allt hvad han kunde för att komma till ett
önsk-ligt slut därmed, men också att, ifall han märkte att det ej hjälpte, utan Danmark framställde
sina orimliga fordringar och gjorde stora beredelser för kriget, och sen han sett hvart hän det
stundande Odensemötet syftade liksom hvart man ärnade sända den största krigsmakten, då begära
ett kategoriskt svar, taga sitt afsked, inlämna en protest och resa, men likväl ej förhasta sig härmed.
Karl X var emellertid helt säker på, ifall af ruptur, att Danmark ej än på några månader skulle bli
färdigt. Sedan han äfven i så stor utsträckning låtit göra anstalterna till ett effektivt försvar hemma
såväl som från den tyska sidan mot sin afundsjuke granne och ytterligare ärnade göra sådana, som
ännu behöfdes, så anträdde han den 13 mars från Thorn sitt krigståg med en känsla af
trygghet ifrån det danska hållet uppåt Polen för att möta sin nye bundsförvant furst Georg II Rakoczy
af Siebenbiirgen och en stor förbundshär under honom. Fred med Polen var för honom
hufvud-saken. De ledande männen i Danmark hoppades ju, att han skulle med sin armé kvarhållas i Polen,
och räknade på att han i detta tåg för mycket skulle fördjupa sig för att i hast kunna komma
sitt land till försvar. Men man kan icke utan skäl fråga sig, om möjligen Karl X företog detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free