- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
81

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norrköping och Vadstena

Borgholm

Uleaborg

Gränsvakten i Österbotten

197 man
218 „
113 „

709 „

Hemförlofvade knektar till oflic. 282 mail.

De göteborgska garnisonerna försågos med
västgötar samt 4 kr af bergslagsfolket, de halländska dels

____________ med Skaraborgs, dels Smålands knektar, Kalmar och

Snmma 8,15i man Jönköping samt Norrköping och Vadstena med Hå-

kan Nilsson Skyttes sm&ländingar och Östgötar, i Kalmar låg ock 1 k. finnar, Gottland och Borgholm på Öland
med Kalmar fotf. och österböttnir, Stockholm och flottan med gardet, uppländ:r, ångermanlän:r och
väster-bottn:r, Nyköping och Hesslö med södermkr, Jämtlands skans med ångermankr liksom Uleåborg, och
gränsvakten med österbottir. Det påtänktes att af de finske knektarne vid Borgholm taga några till Slite och i stället
lägga till Borgholm af småländingarne. Ribbing i Göteborg sände på drotsens råd 2 kr till Vänersborg, men sen
fann han det vara illa ställdt med hans ort. Älfven blef sluten, och han kunde ej mer proviantera Vänersborg.

Att brukas i fält vid behof ^ J rytteri

^ K { dragoner
29 kr fotfolk

af fotfolk: 4 upplandingar

2 västmanlandingar
8 söderm&nländingar
1 östgötar
4 Jönköpings
6 Närikes och Värmlands

567 man
187. „
816 „
117 „

561 „

831 „

3,214 man (däribland de 4 kr 660 m. russtj).
92

3,988 „ 49 kr 7,294 man, näml.:

2 dalaknektar 242 man

2 Hälsinge 295 „

4 bergsreg. ,e 768 „

1 slussknektar (till Örebro) 106 „

29 kr 3,988 man

114 kr Summa 15,727 man

Fästningarna spelte en stor roll vid försvaret, helst de vid gränserna. Arbetena fortsattes hela
året på dem och på skansarne i riket; knektar och haniiverkare användes jämte officerare och skickliga
ingeniörer. Korslag var framställdt af Wärenskiöld att rasera Älfsborgs fästning och använda stenen i
slottsmurarne där till de andra försvarsverken i närheten; ty en stor myckenhet sådant material fordrades
till Ryssås, Kyrkogårdsholmen, Aspholmen och de göteborgska vattenverken, till tornet och kavalliererna
på stora och lilla Otterhällan liksom portarne, kruthållarne, tyghusets sträckmurar och verkstäder; och man
hade lagt märke till, att den sten, duglig till murning, som fanns i trakten, var mestadels utsökt redan och
blef allt dyrare. Raserades ej Älfsborg nu, sade Wärenskiöld, medan stenen däri dugde, så förlorades det
materialet om en tid, då man ändå blef tvungen rifva det, om det ej skulle stå kvar där utan nytta.
Rådet begärde den 21 mars konungens betänkande härom. Erik Stenbock skötte de halländska fästningarna
och gjorde sin högsta flit att reparera dem; han fann dem vid sin ankomst i nov.. 1656 mycket förfallna,
ohulpna och oreparerade, ehuru väl försedda med ammunition och proviant, och han försåg dem ytterligare
härmed, så att de verkligen kunde bestå emot en fiende, sk ref han den 10 mars 1657. Soldatesken
ny-kläddes i dem. Halmstad var, skref han d. 8 april, ofvan och nedan alldeles slutet med vattubommar och
väl förvaradt; där arbetades då på broar, vallar, utanverk med raveliner eller halfmånar för broarna att
förvara dem och sätta Halmstad i bästa möjliga försvarsskick. Sen byggdes där ett tyghus, som sktrlle
hysa förråd ej blott for de andra fästningarna i provinsen, Varberg, Laholm, att hämta af, utan for dem
i hela riket. Den 15 april inberättade han, att fästningar och frontierer nu voro bra. Han blef 1657
riks-tygmästare. Enligt en plan af Wärenskiöld arbetades i Vänersborg på pallissader omkring staden,
provisoriskt. Öen 7 juli rapporterade han att pallissaden nu var färdig, sa att blott ett stycke å 400 alnar var
Öppet vid sjösidan, emedan ej mera virke fanns i förråd. Af brist på ett som annat hade han måst
af-skära de reale approchable bastionerna emot landsidan och hade älven indragit verken vid sjösidan ett
tämligt stycke och såmedels vunnit mindre omkrets, hvilken fick blott 4,060 alnars längd, hvaraf 1,600
alnar på den mot .angrepp mest utsatta sidan var försedd med bröstvärn och graf, så att man kunde a
värja sig därmed. A den öfriga delen arbetades sen på samma sätt... Bönderna på Dal skulle nedköra
sten för en del verk åt sjösidan. Vid Göteborg, Kyrkogårdsholmen, Älfsborg, Ryssås, Gullberg hade ock
Wärenskiöld ordnat några nödiga verk, hvarpå under våren och sommaren dagligen arbetades, sa vidt
medlen räckte. Vid Kalmar var mycket folk sysselsatt, i Jöuköping arbetades på ett provisionalverk, å
Gott-laud på Enholmen arbetades med 318 man, och Slitehamns befästande sköttes af Peder Clarman; Wisborgs
garnison utgjorde 318 man, ehuru den borde varit 344, på Enholmen fanns kvarter för 300 man och vid Slite backar för
40 hastar.’ Kråkeskärs skans vid Färjestaden pa Öland var en femhörning och ärnad att förbättras med en
utfodrad. vattengraf, ravelin, en betäckt väg, ett rysstaket från skansen intill färjebron. Hvad
förut gjorts, var nu mest förfallet; omkretsen var stor och lång tid kräfdes att gÖra förbättringarna, den
var ock långt belägen från stranden; allt gjorde att det ansågs bäst kasta omkull denna gamla skans och
i stället bygga en 4-hÖrnig skans med mindre besättning, kostnad och arbete; den borde byggas antingen
på Kråkeskärsudden eller näset ett mnskotskott därifrån och af sten, samt en färjebro läggas där för
kommunikationen och garnisonen. Den vid Kråkeskär skulle dock lämnas kvar, ty får näset stå obebyggdt, så
kunde fienden taga det, kasta upp batterier, hindra farten m. m, Gustaf Horn och Krister Bonde voro i
Eskilstuna den 29 febr., som enligt en Karl X:s förutvarande plan skulle flyttas, och hade gjort anstalter
härför. I kraft af konungens privilegier för Rademachers handtverkare 1654 hade Horn och Bonde nu
utsett en plats för dem att bo pa, nämligen utmed ån nedanför den nya stallgården, där Karl X lär varit
sinnad att lägga staden, och beställt hvad till byggnaderna och handtverkarnes bekvämlighet hörde. Den
16 juli inberättade krigskollegium, att fästningarna, som förut stått något släta, nu befunno sig genom
flitiga i förledne tid utförda arbeten i tämmeligt försvarsskick, att allesammans voro försedda med
besättningar, ammunition och viktualier, så att de nog hölle sig en god tid; så skulle ock ytterligare
fästnings-byggnaderna på alla orter med makt fortsättas. På Vaxholms befästande arbetades ock alltjämt, likaså
vordo skansarne på Mörkön, vid Nyköping samt slottsverken där och 1 Norrköping m. fl. verk på sjösidan
Södermanland och Östergötland reparerade och satta i försvarsskick; skansen vid Dalarön var ock till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free