Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej 10 utan 4 skepp — Amirant, Mercurius, Falken, Hjorten — sändes, d. 26 mars under
skeppsmajor Gustaf Sperling, till preussiska kusten. Deras uppgift blef att bekryssa de preussiska
och pommerska kusterna jämte bojorten Postryttaren, drifva danzigpiraterna ur Östersjön, passa på
de danska piraterna, hvilka redan i maj begynte betydligt märka sig, hämta kunskap från alla håll
isynnerhet Sundet, men eljest ej störa kommercierna i Östersjön. Det var detta året mycket
osäkert här. Den svenska handeln, som dittills mycket florerat, upphörde alldeles, då kriget nalkades
och kom. Den 18 maj var Sperling utanför Danzig. Den 16 maj erhöll kapten Crabat memorial
att gå till Preussen med Fama och Neptunus, bojorten Hvita Hunden och 2:e slupar; till Riga
sändes Phoenix och bojorten Svarte Hunden. I juni gick Fama under Crabat med öfverstarne
Bour-don och Rosenskans samt deras regementen från Preussen till Riga och sen Sverige; Neptunus var
läck. Fortuna och Phoenix kommo i juni åter till Dalarön. 1 början af maj förde bojorten
Ugglan Gust. Duwall från Köpenhamn med det danska riksrådets svarsskrifvelse till det svenska. Den
4 maj gick Gustaf Wrangel med sina skepp — Höken, Jägaren, bojorten Väktaren och några små
farkoster — till finska skären; lastdragaren Ulfsund följde kort efter; i Viborg voro Näktergalen,
Danske Prinsen, jakten Sjöhästen, 18 lådjor (lådjorna med 12 mans besättning och 2 kanoner hvar.)
Af besättning intogs det mesta i Finland. Utom de nu omtalade, åt olika håll utsända, lågo d. 6
juni på Strömmen 20 örlogsskepp, hvilka skulle förstärkas med 15 kompaniskepp (af de sistnämda
förde en del 20—40 kanoner, andra 10—18). Inalles funnos 1657 i Stockholm hemmahörande
monterade kompaniskepp 34. Konnngen hade, såsom ofvan nämdes, redan d. 6 mars tillskrifvit
drotsen och marsken, att alla privata personers skepp eller kompaniskepp skulle förbjudas resa ut,
tills man fick se hur det gick med det danska väsendet, alla dylika fordras hem, genom kungörelse,
till Stockholm utom de i Göteborg hemmahörande, hvilka fordrades dit. Den 10 juni voro Amirant,
Falken och Neptunus inkomna i Stockholmsskären; Svanen ock, hvilken sen d. 26 maj varit ute på
kryss från Landsort åt Norrköping; senare äfvenledes Hjorten. Den 23 juni erhöllo 2 kaptener,
v. Edam och Bähr, memorial att med 1 skepp hvar — Mercurius och Falken — resa ner till
Kalmar och höra, hur det var med den danska örlogsflottan; hvilket d.( 1 juli ändrades därhän, att
de blott skulle resa ut från Landsort så långt om morgonen, att de kunde gå åter om aftonen. En
tulljakt fick ock kryssa från Landsort öster ut.
I Göteborg räknade man få 10 skepp; här nybyggdes nämligen våren 1657 2 skepp, Göteborg
och Delphin, och af de här hemmahörande 20 kompaniskepp blefvo de 8 bästa färdiga fram på
sommaren. Då Martin Thijssen Anckarhielm, som länge skött sjöväsendet här, dog på våren, förordnades
hans son Adrian att förestå verket här så länge; i juni kom efterträdaren viceamiralen Henrik
Gierts-son, också en holländare som gått i svensk tjänst. Den 30 maj hade amiralitetet skrifvit dels till
Ribbing, att han må för försvaret bruka inkommande kompaniskepp, dels till Adrian Anckarhielm att
skeppsbyggeriet må inställas och blott fortsättas så mycket som penningemedlen medgåfvo, och d. 13
juni att skeppen där skola läggas under skydd af Kyrkogårdsholmen i form af en halfmåne, starkt
försedda med vaktfolk, och båtsfolket af västgöta komp. infordras till Göteborg. De skulle ligga där
allenast till försvar af inloppet etc. Den 27 maj funnos i Göteborg 12 kofferdiskepp, däraf 8 vid
Kyrkogårdsholmen, och de 2 nybyggda kronoskeppen färdiga samt tulljakten. Vid
Kyrkogårdsholmen lågo d. 1 aug. 5 skepp och skulle gå till sjös, hvilket dock ej lyckades, och 3 skutor voro i
verket att göras till brännare. I Holland lågo 5—6 skepp, dem Giertsson önskade utmontera där.
Den 8 juni kommo 3 danska örlogsskepp och lade sig utanför Kyrkogårdsholmen spärrande
inloppet; senare på sommaren voro där 6, 7 skepp, däraf 3 holländska och 4 danska, eller gingo de
utanför; en tid i aug. lågo där blott 4. Giertsson hindrades häraf hela tiden från att gå ut det året.
I juli eller förr skulle Delphin och tulljakten gått ut i Kattegat för att kryssa. Ä danska sidan erhöll
en kapten Markus Rothsteen order d. 16 juni att med sina 3 hyrda holländska skepp bege sig från
Weser och kryssa mellan Norge och Göteborg # Den 27 låg han utanför Kyrkogårdsholmen.
Från Stockholm kunde till Göteborgseskadern intet slags bidrag väntas, utan man fick
sköta sig själf. Till besättning å de 10 skeppen fordrades 725 gemena för offensiven, men blott
395 för defensiven. Häraf lämnade västgöta komp. med fördubblingen ungefär 333 man;
hyres-båtsmän från andra skepp voro 65 man. Den 26 aug. var hela besättningen 435 man gemena
och officerare, alltså brist äfven på folk. Uti bestyckningen felades.åtminstone 100 kanoner i
midten af juni; senare befanns den bristen mycket större.
Hvad besättningen beträffar, så saknades i början, på våren, för hela flottan 800 man och
behöfdes 2,000 soldater. Båtsmansfördubblingen 1657 utgjorde 600 man, häri ej inberäknade
fördubblingarna för Göteborg eller i Finland, hvarjämte 120 man hyrdes från kofferdiskeppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
