- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
86

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De 10 skeppen i Göteborg voro hvarken med bestyckning eller besättning fullt färdiga, men
kunde föra kanoner och sjöfolk som följer:

Göteborg 48kan. (lp.-18p.) 100(116)m.sjöf.(60sold.) Kastellet 30kan. (1 p.-18 p). 50 m. sjöf.

Delphinen 20(31) „ V 35(31) „ (25) „ Förgyllda Falken 38 „ V 65
Komp.-skeppen: Förgyllda Måken 34 „ M 60
St. Johannes 50 „ 100 „ Hvita Svanen 46 „ it 90
Konung David 46 „ >» 90 „ Hoppet 32 „ tt 55
Förgyllda Rosen 44 ,, M 80 „ tulljakten Sparfven 6 „ tt 22

På komp.-skeppen felades d. 18 juli 254 kanoner (3 pund. — 18 p.)

Under det danska kriget ökades flottan med en del farkoster. Det var de 26 först nämda
svenska örlogsskeppen samt de 2 brännarne, 7 Stockholms komp.-skepp — ty Wismars Simson kom efter
—, bojortarne Ugglan, Postryttaren, Svarta Hunden, Fortuna, Fly opp, Mjöhunden och jakterna
Moria-nen och Gäddan, inalles 43 (med Wismars Simson 44) segel, stora och små, som d. 27 aug. gingo
från Dalarön och d. 1 sept. kl. 5 på morgonen från Älgsnabben till sjös, delade i två skvadroner,
hvardera bestående af 20 skepp och farkoster, däraf 1 brandskepp, Hafsfrun och Farna (resp.), den
ena skv. stående under Klas Bielkenstierna på amiralsskeppet Draken, den andra under Richard Klerck på
amiralsskeppet Kronan, för att enligt konungens order söka fienden. Besättningen utgjorde då dels
något öfver 1,800 man landfolk under öfverste Nils Bååt, dels 4,111 man sjöfolk och bestyckningen
1,304 kanoner (jfr tablån). Den svenska örlogsflottan bestod af ett större antal men mindre skepp
än den danska, som räknade färre och större skepp. I Holland hade Danmark 1657 hyrt 6 goda
örlogsskepp och fick sen 2 holländska galioter. Danskarne hade ock ehuru förgäfves sökt få den
unge Tromp eller någon annan duglig officer i sin tjänst — till öfverbefälhafvare —; något litet
holländskt sjöfolk hade de ock bekommit. I febr. redan ville man haft den danska örlogsflottan
färdig för att gå emot själfva Sverige. Några af det svenska rådet mente också i mars, att vår
flotta kunde gå tidigt ut och våga en sjöstrid med den danska, om hon var densamma vuxen. Vid
midten af juni och senare erhöll den danske amiralen af konung Fredrik order att gå med flottan
in i Östersjön, hålla sig utmed den pommerska kusten och till den preussiska sidan, angripa den
svenska flottan och eljest göra skada. G. O. Stenbock for — försedd med order äfven för den
svenska örlogsflottan — hemligen nattetid från Elbing till Memel för att därifrån resa med bojorten
Ugglan öfver till Sverige; 16 danska örlogsskepp hade nämligen synts utanför Danzig, där en del
kort förut visat sig.

Under tåget tillsammans med furst Rakoczy, på vägen från Krzemien till Brzesc Litowski, nämligen
i Télatycze och Wysoki Litowski, d. 8—10 maj 1657, erhöll Karl X Gustaf en mängd bref och
skrifvelser från olika håll, däribland säkra underrättelser om det snarast skeende utbrottet af det så
länge väntade kriget med Danmark, och han beslöt då att i egen person med en större makt
härifrån gå att utföra det med allra första. Filip af Sulzbach hade stått med det honom
tillförordnade krigsfolket länge beredd till aftåg; i Bremen och af hertigen af Holstein-Gottorp väntades både
han och Wrangel, ej utan otålighet. Hertig Adolf Johan hade sport konungen redan d. 19 mars,
om pfalzgrefven med regementena skulle på Wrangels anfordran gå till Pommern. Af dessa
regementen kallade Karl X under hand ifrån pfalzgrefven och till andra håll det ena efter det andra.
När Wrangels begäran om uppbrottet ändtligen ankom till Adolf Johan d. 31 maj, så fann denne
ej anledning nog ännu, af danskarnes dittills visade fientlighet, att låta pfalzgrefven gå åstad. Andra
anordningar gjordes nu, i förra delen af juni, vid militärkonferenserna som höllos i Preussen. —
Återstår att följa Karl X på hans tåg från Weichseln tiU Balt. —

Seglingsordning sept. 1657:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free