Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 11 11 ii 383 i»
11 11 11 ii 341 n
11 »1 11 ii 329 n
11 11 11 ii 407 i* 1997
11 1» 11 ii 513 n
11 11 ll ii 315 ii
11 11 11 n 416 •i
ll 11 ll 1> 560 ii 1804
11 309 »i
11 11 n tj 326 u
11 n 11 »i 309 ii
*1 n ii ii 264 i* 1208
Summa 5009 man
från Sverige och Finland. Båtsmännen och bössekyttarne visade för 1655 följande mantal; 2941 man väntades
komma till Stockholm under maj måuad; Roslags komp. var där förut:
La reg:t: Södermanlands komp. med städernas fördubbling 537 man
Östergötlands
Ölands
Gottlands
Smålands bösseskyttar
2.ra reg:l: Norrlands
Roslags
Västergötlands
Uppstädernas bössesk.
3:e reg:t: Alands
Södra Finlands
Österbottens bössesk.
Nylands
Härtill officerare: amiraler, vice amiraler el. amirallöjtnanter, majorer, en tygmästare, kaptener,
löjtnanter och uuderlöjtnauter, öfverskeppare, medelskeppare, ålderstyrmän, öfverstyrmän, medelstyrmän,
konstaplar, civilpersonalen. Till gemena räknades: lärestyrmän, konstapelsmått, högbåtsmän, (men ibland
kallado underofficerare), vidare höghåtsmänsmått, skeppmän, en del civil personal, vintervakten och
hem-kallsfolket, båda bestående af båtsmän och bösseskyttar. Det var tygmästaren, artillerikaptener och
löjtnanter, konstaplar, konstapelsmått och bösseskyttar, som skötte artilleriet ombord. De ofta nämda
landsoldaterna kommenderades på skeppen för att förstärka besättningen efter behof, isynnerhet
bösseskyt-tarne. och exercerades ibland jämte dessa. Allesamman brukades äfven stundom i land.
Danzig-tullen, sid. 21: K. G. Wrnngel hade begärt 6,(XX) rdr of Rothlieb, hvilken svarade denösept.,
att knappt hälften af den suminan influtit, att danzigarne läto ej do skepp, som betalt licentpennin^ar,
komma i land, än mindre bringa godset in i staden, att 4 skepp med franskt och spanskt salt hade åter
löpt därifrån och afhändt licentkammaren en inkomst på 2,0C0 rdr; 1 gick till Riga, 1 till Rewal och 2
till Königsberg. Två kvitton finnas af K. G. Wrangel att ha emottagit tillsammans 2,260 rdr af Rothlieb
ur licentkassan å de assignerade 5,000 rdr., näml. ett d. 15 sept. å 1,900 rdr och ett d. 1 nov. å 360 rdr.
År 1656 utgjorde antalet båtsmän och bösseskyttar 5,021 man.
År 1657 utgjorde antalet båtsmän och bösseskyttar med städernas fördubbling 3,964 och 1,366 resp.,
inailes 5 330 man; socknarnes fördubbling gaf 600 båtsmän och i Västergötland samt Finland200båtsmän;
antagna kompani- och hyresbåtsmän voro 120 man; alltså blef hela antalet båtsmän 4,884, som med de
1,366 bösseskyttar gör 6,250 man sjöfolk. Häraf afgår en del, som ej brukades (sjuka, rymda, döda, som ej
ersatts), 720 o. 105resp., s:a 825. Återstod till kronans tjänst:
I Pommern 25 båtsmän och 5 bÖssesk:r,
„ Göteborg 345 „
med Gustaf Wrangel 445
Till besättn. af örlogsflottan o. komp.-skeppen 2,298
„ bojortarnes o. andra farkosters besättn. 200
„ vakt o. arbete vid holmen, medan flottan var ute 300
"p33~
Alltså fanns behållet mantal öfver 551
Summa: 4,884
, 55
> 1,123
78
T,366
summa 30
„ 345
„ 500
„ 3,421
„ 278
,__300
„ 6,699
„ 651
man
1,366 „ „ 6,260 „
Genom kammarp residen ten
G. A.
Privata farkoster och skator till krigsfolkets öfverföring 1655.
Rehnskiöld skaffades våren 1655 af privata en del skepp ocli skutor i Pommern och Mecklenburg, hvil ka reste
öfver till svenska hamnorter vid Östersjön och öfverförde hästar och folk, såsom från Norrköping eller Skenäs
och Kalmar till Pommern, farkoster skaffades också i Sverige; och likaså skaffades genom honom skepp och
skutor, som öfverförde från Tyskland (troligen bl. a. M. G. De la Gardies värfvade) krigsfolk till Livland. I
Finland fick man de farkoster, livilka öfverförde Henrik Horn och hans folk från Helsingfors. (Tablån sid. 7:
Rehnskiöld fick också se till, att major Drakenbergs 160 Upplands ryttare i Pommern ökades genom
värf-ning af 60 ryttare till 220; likaså att de 160 Östgöta „ryttare i Pommern under en löjtnant ökades genom
värfning af 60 till 220 ryttare. Tillsammans 440 man. Äfven af Östgöta ryttare var alltså något i Pom. förut.)
Krigsfolket till lands samt fästningarna och skansarne 1654-57: Under senare delen af 1664, Karl
X:s företa regeringsår, anges krigsmakten i Sverige och Finland till: rytteri 75 komp:r 10,982 man, fotfolk
245 kr 34,301 man; summa till häst och fot 320 kr 45,283 man. Äfven finnas följande uppgifter på
mili-tien 1654: svenskt rytteri: 43 kr 6,297 man, däraf 2 kr 368 man voro kommenderade till Tyskland; svenskt
fotfolk: 148 kr 21,205 man, däraf 23 kr. 2,786 m. lågo i garnisoner i Pommern och Mecklenburg, 34 kr 4,530
(4,898) m. voro utkommenderade till Bremen; af de i Sverige hemmavarande 91 kr 13,889 m. lågo 19 kr
2,501 ra. i svenska garnisoner och 72 kr. 11,388 m. voro eljest hemma i landet; finskt rytteri: 32 kr. 4,674
man, däraf 6 kr 961 man voro utkommenderade till Livland, 26 kr 3,713 man voro hemma i landet,
Finland; finskt fotfolk: 88 kr 10,536 man, däraf lågo i garnisoner i Sverige (Gottland) 200 m. (Bååts), i In-
fermanland 10 kr 1,321 m., Estland 1 k 103 m., Livland 47 kr 6,323 m., Tyskland (Damm och Wollin) i
130 m. (Bååts); hemma i landet Finland voro 29 kr 2,459 m. Summa svenskt och finskt rytteri: 75 kr
10,971 man; svenskt och finskt fotfolk: 236 kr 31,741 man. Summa svenskt krigsfolk: 191 kr 27.502 man;
finskt krigsfolk: 120 kr 15,210 man. Summa svenskt och finskt krigsfolk: 311 kr 42,712 man. (Liv- och
Inger-manlands landsåtar 6 kr 890 man äro här räknade till svenskt rytteri, men Bååts österbottn:r 10 kr 1,939
man till finskt fotfolk). Sid. 5. Fördelningen af de 1,539 man, som våren 1655 kvarstannade hemma och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
