Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan och medförde förteckning, som han skulle framlämna,
»på dem som något godt hade att fordra, tillika med
hopfogade skäl till deras pretentioner, aktandes dock att han
icke tager någon sak an, som icke är funderad och står på
säkra fotter». Denna satisfaktion af svenska sjöfartsidkaude
undersåtars lidna skada, i öfverensstämmelse med fördraget
i Upsala och enligt dess 13 punkt, yrkades såsom
nödvändigt hörande till verkställigheten af detta fördrag. Härefter
följa i instruktionen en del andra frågor af större vikt och
betydelse, än att de af Coyet nu borde eller kunde afgöras;
de skulle bringas till slut af den blifvande ambassadören,
»som allt kraftigare och med större auktoritet skall kunna
förrätta»; Coyet skulle föra dem på tal, höra sig för och
såmedels blott förbereda dem. Sådana frågor voro, på hvad
ömsesidiga villkor svenska och engelska skepp kunde
mottagas i hvartdera landets hamnar, om staplar och nederlag,
om sill- och annat fiske i Nordsjön och kring de engelska
kusterna för svenska undersåtar, om fri handel och seglats
på Barbados och andra engelska koloniområden i Amerika.
För den fri- och trygghet och tillmötesgående England
här-utinnan gåfve Sverige skulle Coyet erbjuda en del förmåner
åt den engelska handeln, påpekande hvilka fördelar som
kunde vinnas, om den på Ryssland droges från Arkangel
och fördes genom svenska hamnar och städer vid Östersjön,
emedan ju den vägen vore säkrare och bekvämare »samt
varorna med så ringa och lidelig tull belagda som 2
procento». Till stärkandet af det goda förtroendet de båda
nationerna emellan här i Europa hörde, att där rådde god
korrespondens och vänskap mellan undersåtarne i bådaderas
kolonier i Amerika så väl som ock i Afrika, i Guinea l: och
1 Om Guinea-frågan mera framdeles; den härom handlande punkt
22 lyder sålunda: Hvar de engelske besvära sig öfver den oförrätt,
som deras utaf de våre i Guinea skall vara skedd, kan sekret. Coyet
svara, saken efter en särdeles skriftlig förening emellan K. M:t
Drottning Kristinas deputerade och H. Whitelocke vara till vänlig
afhandling och förlikning remitterad. Emellertid vill Högstbemälte H. M:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
