- Project Runeberg -  Sverige och England 1655-aug. 1657, P. J. Coyets, Krister Bondes, Georg Fleetwoods beskickningar och förrättningar i Londontraktaten d. 17 juli 1656 /
44

(1900) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skapens odlande — också frågorna om den fria seglatsen,
kontraband, sjöpass, satisfaktionen, staplar och nederlag,
örlogsskepp i hvarandras hamnar, handeln i Västindien och andra

sjöpass. 7. Om satisfaktionen för svenska undersåtar tillfogad skada
under sista engelsk-holländska sjökriget. 8. Om tillåtelse för hvarandras
örlogsskepp att fritt inlöpa och ligga i hvarandras hamnar och
likaledes utlöpa igen; ifall mer än 5—6 örlogsskepp på en gång komma,
skulle notifikation ges 2 månader i förväg; flera villkor stipuleras.
9. Om kolonierna i Amerika, Guinea. 10. Om sill- och kabiljå-fisket.
11. Om öfverflyttande af den engelska handeln pa Ryssland, t. ex. den
på Arkangel, till svenska hamnar i Östersjön. 12. Tullen eller licenten
här blefve blott 2 och vägen inåt Östersjön vore genare, säkrare.
Mot den fördelen skulle för Sverige betingas fördelar i Amerika, vid
fisket kring de britiska öarna; fri stapel och nederlag kunde de
engelske få i Narva, ha ett packhus där och vara likställda i tullar,
beneficier etc. med svenska undersåtar, sälja i parti och minut, frie från
all borgerlig tunga och alla besvär; eljest ville konungen ej gärna
meddela åt någon fri stapel- och nederlagsrätt. 13. Östersjöns frihet och
säkerhet vore en så viktig sak, likaså handelns fri- och säkerhet där
såväl som i Västersjön, Upsalafördraget 1654 syftade ju också däråt;
konungen hoppades väl, att fördraget i dessa punkter skulle
upprätthållas, men i anseende till det förestående krigsföretaget och att
världen vore så ond och jaloux — han hade dock sökt med alla,
som betyda något till sjös, att lefva i fred och vänskap — och om
någon ändå skulle nu vilja tentera något mot honom i Östersjön och
alltså den fri- och säkerheten, på hvarjehanda sätt det då ske måtte,
söka att turbera, så försåge han sig till protektorn vänligen, att han
den 3 och 15 punkten i alliansen (fördraget 1654) tillfölje
konungen med råd och dåd bispringer och bem:te Östersjöiske säkerhet och
fart hjälper att försvara och assekurera mot allom dem, som den måtte
söka turbera, hindra och förolämpa. — Den sekreta instruktionen,
daterad d. 15 juni, innehöll den »egentliga intentionen» med Bondes
ambassad: 1. Först gällde det se till, att England ej skadade konun-

gen af Sverige i hans företag, ej hulpe hans fiender, utan tvärtom.
2. Efter Upsalafördraget väl var en allians, men blott för handeln och
ej så strikte eller specielt bestämde något om modus subsidii et auxilii
ferendi så klart och uttryckligt, som konungen vid denna tiden
önskade och behöfde, så skulle Bonde isynnerhet söka anledning af
nämda fördrags 3 och 5 punkter till ett närmare förbund och därför
efter 15 punkten yrka på en viss modum och inbördes secours emot
alla dem, som vår sjöfart på något sätt vilja turbera, sökandes bringa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:38:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlsveng/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free