- Project Runeberg -  Sverige och England 1655-aug. 1657, P. J. Coyets, Krister Bondes, Georg Fleetwoods beskickningar och förrättningar i Londontraktaten d. 17 juli 1656 /
59

(1900) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppehåller, att holländarne åter icke måtte turbera honom
uti hans goda inklination», skrifver han till sist och sade
sig vänta konungens ytterligare order1.

Den 12 jan.1 2 3 var Bonde åter hos protektorn och talte
om den ifrågasatta alliansen emot katolikerna. Från
konungen hade inga nj^a order ännu kommit, och Bonde yttrade
sig mycket försiktigt. Föga eller intet nytt i sak förekom
därför i frågan denna gång, ehuru, som Bonde själf säger,
»det endaste som engelsmännen tyckas kunna moveras med
blef framdraget» af honom. Han försäkrade först om Karl
X:s allvar att träda med protektorn i allians till mutuel
defen-sion in hoc passu och framhöll, att konungen förut ej känt
protektorns intention att gå vidare samt att det kräfde lång
tid för honom att förnimma densamma och sen därefter fatta
sitt beslut. De betänkligheter af största vikt, som protektorn
sist framställde, måste således Karl Gustaf äudtligen ock få
del af för att om dem fatta sin mening; och Bonde begärde
också nu, att om flera enskildheter vore att ihågkomma, han
måtte på ett eller annat sätt få meddelande därom till att
underlätta negotiationen och vinna tid. Denna begäran fann
protektorn skälig, betygade sin välvilja för konungen, »hvars
hvarje steg i kriget hugnade honom mj-cket», och sade sig
vilja genom sina kommissarier lämna Bonde några flera
»partikulariteter, så att de in geueralibus ej mer behöfde
versera». Så slöts den sammankomsten.

Bonde väntade alltjämt på order från konungen; under
väntan hade han bl. a. ett samtal med Whitelocke igen.3
Vid konferens med de utsedde kommissarierna den 31 jan.
fick han af dem »några artiklar», som väckte hos honom
den största missräkning och framkallade uttrycken af hans
vrede. De öfversändes sen nog till konungen jämte rappor-

1 Jfr härmed Nieupoort till De Witt den 14 januari 1656 (Jones,
sid. 39, not 2).

2 Bonde till konungen den’ 18 januari.

3 Bonde till konungen den 25 januari.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:40:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cjlsveng/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free