- Project Runeberg -  Sverige och England 1655-aug. 1657, P. J. Coyets, Krister Bondes, Georg Fleetwoods beskickningar och förrättningar i Londontraktaten d. 17 juli 1656 /
129

(1900) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fördrag; men det var i första hand Holland, sen också Dan:
mark, båda protestanter, mot hvilka man i England då för
tiden ej ville förbinda sig med någon annan, allra minst
med en protestantisk makt. Englands eget intresse, tyckte
man väl, bjöd ej att således uppoffra Holland eller Danmark
åt Sverige eller offra åt dettas utvidgningsbegär i Östersjön.
Den holländske gesandten Nieupoorts närvaro och
verksamhet i sin stats och i Danmarks intresse och mot de svenska
sträfvandena har väl också haft sin stora betydelse här
bredvid1. Penningarne, hvilka af Sverige begärdes under den
senare delen af underhandlingen, nästan som en conditio
sine qua non, och äfven verkligen behöfdes, men som
England — med jäsande element i sitt inre och inveckladt
redan i kostsamma vidlyftigheter i det yttre — omöjligen
tyckte sig utan alltför stor afsaknad kunna prestera, utgjorde
naturligtvis den andra stora klippan, mot hvilken en allians
skulle alltjämt komma att stranda. I hufvudpunkterna voro
de båda härskarnes afsikter således alltför divergerande1 2.
Andra omständigheter kunna väl ock anföras, som härmed
bidragit och menligt inverkat på underhandlingarna, såsom
å engelska sidan kanske någon misstro till fortvaron af
svenskarnes segerlycka, såsom det visade sig bl. a. vid de elaka
ryktena om konungens och svenska härens förolyckande i mars
—april. Å andra sidan uttalade väl Bonde då och då sin misstro
till fastheten af Cronrwells och den närvarande engelska
regeringens ställning inom öriket och har kanske stundom gått
med en viss betänksamhet till väga i anledning häraf, men
på konungen tyckas dessa förhållanden intet inflytande haft.
»Hvad I därom dömer», skref han en gång till Bonde, »vill
’jag lämna åt sitt värde». Det sedan våren 1656 emotsedda
sammanträdandet af parlamentet har naturligtvis kommit de
engelska statsmännen att intaga en fullkomligt afvaktande
hållning vid de sista månadernas förhandlingar och dömt

1 Jfr Jones, som särskildt framhåller detta.

2 Jfr ock Jones.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:40:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cjlsveng/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free