- Project Runeberg -  Carl von Linné : hans lefnad berättad för svenska folket /
35

(1906) [MARC] Author: Carl Kastman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Resa till Lappland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på ett så stort djup, att den längsta stång knappt räckte
botten. Vi måste lägga en stång öfver djupet och sedan gå öfver
det på denna. Det var förenadt med största lifsfara.

Strax därefter kommo vi till myrar, som mestadels stodo
under vatten. De räckte en hel mil. Vid hvart steg gick
vattnet upp till knäna. Råkade vi ej på tufvor, steg det ännu högre.
Våra kängor voro fulla med vatten. — — — Jag önskade, att jag
ej företagit mig denna färd. Därtill kom, att det regnade och
blåste. Det syntes mig underligt, att jag med lifvet kunde
komma öfver. — — — Sedan vi förgäfves sökt den nya lappen,
satte vi oss ner, vredo våra våta kläder och torkade vår kropp,
fast kalla nordanvinden skadade oss så mycket på ena sidan,
som elden brände på andra och myggen stucko i sidorna. Nu
var jag mätt på färden. — — — Min följeslagare, som ej varit
här på tjugu år, gick åstad, då jag hvilade mig vid elden, för
att söka efter en annan lapp. Min högsta önskan var nu att få
resa utför floden tillbaka, men jag fruktade för att jag ej skulle
kunna gå vägen till båten, ty jag visste, att min kropp ej var af
järn eller stål. — — — Lapparne, som äro födda att slita ondt,
såsom fåglar att flyga, sade, att de aldrig varit så svårt ute.
Jag tyckte synd om dem.»[1]

Vi väntade till omkring klockan 2 e. m. (d. 3 juni) på den
utskickade lappen. Då kom han mycket trött efter att förgäfves
hafva sökt många lappkojor. Med honom kom en människa;
jag visste ej, om det var man eller kvinna. — — — Hon såg helt
liten ut. Ansiktet var svartbrunt af rök;ögonen bruna, lysande;
håret alldeles becksvart och utslaget omkring hufvudet. Hon
var klädd i en röd platt mössa och grå kjortel; omkring midjan
hade hon en gördel och på fotterna kängor. Jag blef rädd, då
jag forst fick se henne.


[1] Myren, där Linné nu befann sig, ligger mellan Juktaälfven och Vindeln. Den är mycket stor. Enligt en uppgift håller den ungefär tio svenka mil i omkrets. Den kallades Lycksmyren. Linné ansåg, att dess namn borde ändras till Olycksmyren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:40:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cklinne/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free