Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Utrikesresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Travemunde. Härifrån fortsatte de resande färden i vagn till
Lybeck. Här var», skref Linné, »den härligaste sommar;
landet var som ett paradis (och) bestod af släta fält med härliga
åkrar»––––––i dälderna utbredde sig ek-och bokskogar; ljung-
backarna prålade af örttörnet [1] med dess gula, vackra blommor.
Beträffande själfva Lybeck syntes det Linné anmärkningsvärdt,
att vid gatorna stodo på pålar fyrkantiga lyktor, som lyste hela
natten.
Den 28 satte sig de resande i en af sex hästar dragen
postdiligens, som skulle afgå till Hamburg. Under vägen råkade
kusken köra vagnen alltför nära en åker. Häröfver blef en bonde
så förbittrad, att han ville slå kusken och taga från honom en
af hästarna. Då grälet varat en stund, sade Linné till bonden,
att han skulle söka kusken med lag och ej fördröja posten.
Bonden vände sig då mot Linné »med yxan och rödt ansikte». »Jag
hade kommit ihop med honom, om ej mitt sällskap hindrat mig.»
I Hamburg stannade de resande till den 16 maj. De
befunno sig väl här. Staden var väl befäst; husen härliga och
sköna; folket vackert, angenämt och lifligt. –- Men staden hade
ock sina skuggsidor. Där rådde en obehaglig stank till följd af
försummad renhållning; osedligheten »fick öppet och
obehindradt frodas i de liderlighetens nästen, som funnos på den smala
sträckan mellan Hamburg och Altona».
Linné fick här tillfälle att träffa samman med åtskilliga
naturforskare, som mottogo honom med mycken vänlighet och
gästfrihet. De visade honom sina samlingar, lånade honom
böcker och förde honom till bibliotek, muséer och trädgårdar inom
och utom staden. Synnerligen vänligt mottogs han af professor
Johann Peter Kohl, som utgaf en lärd tidskrift. [2]* I denna hade
han redan förut gjort Linnés namn kändt för utlandets lärda
värld. Nu, sedan han tagit kännedom om de afhandlingar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
