Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIONDE kapitlet.
Resa till Skane.
År 1748 beviljade riksdagen anslag till professor Linné, för
att han skulle företaga en sådan undersökningsresa till Skåne,
som han förut företagit till andra landskap i riket. Våren 1749
anträdde han färden i sällskap med en uppsalastudent. Han
företog denna gång ej resan till häst utan åkte i sin egen vagn.
Våren hade ännu ej hunnit långt framåt. »Gräsen begynte
sticka upp med sina gröna blad», men »ingen blomma sågs på hela
fälten. Åkrarna, som vid denna tiden plåga inbyggarnas ögon
med den gröna vinter-rågen, stodo nu nästan nakna och gåfvo
det eländigaste hopp för åkermannen», och »kornåkrarna, som
just dessa dagar emottagit säden, hade ej heller ännu utkläckt
ett enda frö.»
På nedresan besökte han sin syster Anna Maria, som var
gift med kyrkoherden Höök i Virestad. Där firade han pingst.
Vid pingstdagens gudstjänst hade han tillfälle att se »allt
bondfolket i ’galla’ (högtidsdräkt), hvarvid han särskildt
beundrade »det götiska urgamla modet på kvinnodräkt, hvilken var
både den täckaste och dyrbaraste, han sett hos allmogen i riket».
Från Virestad reste Linné till Stenbrohult. Där var mycket
förändradt. Året förut hade fadern dött; systrarna voro gifta, och
hans bror, Samuel, väntade på att blifva nämnd till faderns
efterträdare. Vemodigt skref Linné: »Här fann jag fåglarna
utödda. boet uppbrändt och ungarna förskingrade, att jag
näppeligen igenkände det rum, där jag själf blifvit utkläckt.–-
Min ungdoms nöjen, de raraste växter, som växa vildt på denna
ort, hade ej ännu hunnit framkomma. Jag, som för tjugu år
sedan kände hvarenda inbyggare i socknen, fann nu knappt
tjugu personer öfriga, dem jag alla i min barndom sett unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
