Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drängar. De gingo nu med grå hår och hvita skägg, utlefda,
och en ny värld hade kommit i stället.»
Den 17 maj for Linné öfver Skånes gräns. Först reste han
genom östra och sedan genom västra delen af landskapet.
När han reste mellan Lund och Malmö kom han att
reflektera öfver det sätt, hvarpå skånska allmogen skötte sin jord.
»Bonden i Skåne är så trägen vid sina förfäders sätt, som vår
tids ungdom är prompt att den förändra; de hålla sig så
fast vid gammal förfarenhet, som våra vid nya förslag
(projekter); de äro så säkra på dem som vi osäkra om våra.» En
främling måste därför tycka, att deras jordbruk är så
obäkeligt, som deras plog är lång; ty där plägar en bonde spänna fyra
à sex par dragare för en plog, som väger så mycket ett par
hästar kunna draga; utan att såsom lön för allt sitt släp få mer än
fjärde eller sjätte kornet i det härligaste klimat. I mycket
behöfde förändringar vidtagas, men det vore ej lätt att komma
sådana åstad, ty invånarna hängde fast vid det, vid hvilket de
voro vana. »Då en bonde kommer körandes med sex à sju par
för plogen, sätter han handen i sidan och tycker sig vara större
djur än en herre, som åker med äfven så många hästar», och,
»när bonden kör med många par, så ropar han högt, och hans
grannar hafva aktning för honom, men, när han kör med ett
par, höres han mycket litet på åkern. Utom allt detta har ock
denna dårskap sin nytta, ty därigenom fås oxar till stallning,
som drager årligen en ansenlig summa penningar till landet.»
Utrymmet förbjuder oss att följa med Linné på hans resa
till alla de orter i Skåne, han besökte. Vi vilja därför nöja oss
med att meddela ett och annat ur den sammanfattning af hans
intryck af landskapet, som inleder den tryckta berättelse öfver
denna färd, som han afgifvit. Däri prisar han landets
»förträffliga klimat». Ett land, som har ett sådant godt klimat »kan
ej annat än vara det härligaste; — ja, det liknar så mycket
Tyskland och Danmark, att man kunde säga, det hafvet liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
