Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drama gär han aldrig i efterliknandet af Shakespeare till
samma öfverdrifter som Sturmer und Dränger. Han undviker
att alltför mycket aflägsna sig från reglerna; han håller
på enhet i handling och koncentration.
Herder kompletterar, hvad som brister i Lessings
uppfattning. Med sin geniala blick på olika folks och olika tiders
egendomligheter, med sitt djupa historiska sinne upptäcker
Herder, att Shakespeares drama är något helt annat än den
antika tragedien. Han är den förste, som fullt utvecklar den
synpunkten, att Shakespeare, för att helt förstås, måste ses
i sammanhang med sin egen tid och förklaras utifrån dess
förutsättningar. Herder är vägvisaren för den generation,
som man kallat Sturm und Drang. Denna står helt under
Shakespeares inflytande, fast med starka inslag från det
borgerliga dramat, och betecknar ett genomgångsstadium i
uppfattningen af Shakespeare, då man endast ser kraften, vildheten,
men icke har öga för karaktärsteckningens sanning och
måttfullhet. Sturm und Drangs konstprinciper äro också Schillérs
och Goethes under det tidigare stadiet i deras utveckling.
”Götz von Berlichingen” är ett Shakespearskt Chronicle play
på tysk botten; ”Die Räuber” ett äkta kraftdrama i den
härskande stilen.
Men Schiller och Goethe blefvo icke stående vid denna
uppfattning af dramat. När de sågo hela skaran af ungdomar
störta i sina fotspår och ännu mera öfverdrifva
Werther-sentimentaliteten och kraftdramatiken, aflägsnade de sig från
naturalismen. Då följde en ny period i deras alstring. Om
de under sin ungdom följt Shakespeare, söka de nu
förverkliga den andra sidan af Lessings program. De fördjupa
sig i studiet af antiken och blifva ny-antikens grundläggare.
Därunder aflägsna de sig från Shakespeare och närma sig i
själfva verket åter den pseudoklassiska stilen. D. v. s. om
de också icke följa reglerna, äro deras dramer mera
koncentrerade i sin byggnad än Shakespeares, och diktionen är mera
måttfull och konventionell, närmande sig till den franska
stilen; men versmåttet är icke längre alexandrinen utan oftast
blankversen eller andra friare rytmer. Stundom användes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
