Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därför att han anknyter till den folkliga vidskepelsens
förutsättningar. Goethe är den förste, som förstår detta, och i
skildringen af Walpurgisnatten myllrar fram allt slags trolltyg,
Lucife* och hans djäflar, häxor, älfvor och kärrets lysmaskar;
och den trollpacka, som i häxköket på Mefistos befallning
räcker Faust den föryngrande trolldrycken, leder sina anor
tillbaka till de häxor, hvilka siat för Macbeth på den skotska
heden.
Om man under Sturm und Drang hufvudsakligen
imiterade de realistiska dragen i Shakespeares verk, fäster
man sig ett par decennier senare framför allt vid det
romantiska i hans diktning. Hvarje tid har sina slagord, sina
älsklingsbegrepp, som den fyller med sitt eget lefvande blod.
Upplysningstiden förde ständigt sådana ord som naturen, la
bienfaisance, toleransen på sina läppar. Det finnes ett
annat ord, som öfverallt går igen i romantikernas skrifter.
Det är det underbara. Med det underbara förstår man just
det öfvernaturligas ingripande i människolifvet. No valis talar
ständigt om denna mystiska nattsida i naturens rike. Och
Tieck söker öfverallt i sin tidigare diktning att tränga ned till
den. Också detta begrepp har, om ej uppkommit så
åtminstone i hög grad influerats af Shakespeare-studiet. Tieck
har skrifvit en liten skrift såsom inledning till sin
öfversätt-ning af Stormen, hvilken handlar om det underbara hos
Shakespeare. De scener, som väckt hans uppmärksamhet,
är åter andevärlden i Macbeth, Midsommarnattsdrömmen,
Hamlet, Julius Cesar och Stormen. Hvad han beundrar i
dessa dramer, är det sätt, hvarpå Shakespeare lyckats gifva
illusion åt dessa andeväsen, och han söker visa, huru han
gått till väga för att uppnå sina effekter.
Efter denna hastiga blick på några af de väsentligaste
punkterna i det europeiska dramats utveckling under
sjuttonhundratalet, vända vi oss till det svenska dramats öfvergång
från pseudoklassicitet till romantik.
I Sverige var det först under Gustaf III: s tid, som
dramat erhöll en verklig hemortsrätt. Konungen lyckades
med sin entusiasm väcka till lif ett stort och omfattande
intresse för teatern och dramat. En blick på repertoaren under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
