Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neikter återvände senare till ämnet och i de estetiska
föreläsningar, som han höll vid Uppsala Universitet och till
hvilka koncepterna finnas bevarade, nämnes Shakespeare i
den anda, som i detta ögonblick präglade
genombrotts-skrifterna i England och Tyskland:
”Det är et genie, som kan påfinna nya ideer, som kan
skrifva i et ämne (?) ingen skrifvit förut, åtminstone skrifva
och tänka på annat sätt än hans föregångare. Således voro
Homerus och Shakespeare genier.”
På annat ställe heter det:
”Et annat exempel af det sublime som uttryckes med simple
ord finnes i en Shakespeares Tragedie, som heter Macbeth.
Där omtalas för en som heter Macduff, at Macbeth hade bränt
op hans hus och mördat hans barn. En ordinair Poet hade då
låtit Macduff skråla (?) en lång klagovisa. Och låtit honom ropa
om sorg (?) och olycka, Orage et Dessespoire. Han hade låtit
honom uthäfva många hotelser och skälsord på mördaren. Men
Shakespeare målar Macduff helt tyst vid denna tidning, nedsänkt
i en djup melancholie. Ändteligen stiger han åp från sin stol
och säger: Det är förbannadt at Macbeth har inga barn. Det är
så naturligt at en människa som får en så ohygglig tidning at
hans hela egendom är sköflad, hans barn grufveligen mördade,
skal falla i en (?) som hindrar honom at tala och det första han
tänker på var at hämnas dessa brått. Macbeth har inga barn.
Det förargade honom at han icke kunde hämnas så grymt som
han ville. — Tystnad är vid sådana tillfällen ofta sublimare
än ord.”
Att Neikters föreläsningar i denna anda väckt intresse
för Shakespeare i universitetsstaden är högeligen troligt.
Omöjligt är det icke, att det är från hans föreläsningar som
Höijer och Geijer fått sin första kännedom om Shakespeare.
Den förre disputerade under Neikter, och äfven den senare
var hans lärjunge.
Rätt reserveradt är ett yttrande, som läses i en
anekdot-artad lefnadsteckning om Shakespeare, betitlad Om Ängelska
Poeten Shakespeare1 i Tidningar, utgifne i Uppsala för maj
1777:
Flere hafva upphögt Shakespeare öfver alla Poeter och
tillagt honom det utmärkta beröm at hafva målat människorna
1 Det är troligen den äldsta lefnadsteckning i Sverige om Shakespeare.
Den är hämtad ur någon utländsk källa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
