Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit mördad.” ”Shakespeare sä kallade Sublima, kan ofta
liknas vid lysmaskar i ett kärr eller vid flogeldar, som
uppstiga ifrån begrafnings-platser. Annorlunda förhåller det sig
med Corneilles, Racines, Voltaires och flere stora Auctorers
Sublima. Deras ämnen äro höge, värdige, åtminstone styckvis
väl framställde.”
Längre ned (sid. 72) anför han som exempel på det
sublima hos Shakespeare Hamlets ryktbara monolog. Han
tadlar Voltaires öfversättning af den och återgifver den
själf ”så littéralement som det är möjeligt, med Shakespeares
underliga, ofta felagtige stil”. Skjöldebrands egen
öfversättning står emellertid långt under Voltaires. Han lyckas icke
återgifva Shakespeares kraftfulla, koncentrerade och
poesi-mättade språk. Början kan tjäna som exempel :
”Att vara till eller uphöra att vara till, därom är frågan och
om det är hjältemodigare att tåla alla kast och pilar af en
oförrättande lycka, eller att taga till vapen emot ett haf af oro, och
under det man gör motstånd ända allt”.
Ar 1776, den 2 september, läsa vi i Stockholms lärda
Tidningar bland förteckningar på böcker, som finnas till salu
uti boklådan vid Riddarhustorget: ”W. Shakespeares
Schau-spiele, Neue Ausgabe von J. J. Eschenburg. Hrr Wieland
och Ebert hafva tillika arbetat på denna öfvers.”. På
originalspråket utbjudas de till salu 22 aug. 1781 i Stockholmsposten.
Äfven i Göteborgstidningen Hvad nytt?, Hvad nytt? som
innehåller så många vittnesbörd om de nya strömningarnas
inträngande i Sverige, finnas yttranden om Shakespeare. Den
26 juni 1778 meddelas ett utdrag ur Spectator 1 n : o 47
”Om skämt”.
”Ett apespel med dessa fullkomligheter, vinner gemenligen
löjet på sin sida och vänder ridiculen på den, som anfaller det.
Sir John Falstaff var en hjelte i det slaget och gifver god
be-skrifning på sig sjelf uti sin färdighet at agera gäck på följande
sätt: ”Alt slags folk,” säger denne lustige bussen, ”sätter en ära
uti at retas med mig. Menniskjans hjerne är intet i stånd at
upfinna något som tjenar till löje, mer än det jag upfinner, eller
det som är upfunnet af mig. Jag är intet allenast för egen del
quick utan äfven en orsak at quickhet finnes hos andra
men-niskjor.”
3. — Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
