Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Stockholms Lärda Tidningar, 10 maj 1779, berättas, att
Hr Le Tourneur ”har utgifvit Tome III & IV al sin
Shak-speare, som oagtat Hr de Voltaires motsägelse vinner ingång
hos en glad och belefvad nation”.
I Stockholmsposten finner man är 1786 (den 23 mars)
den bekanta anekdoten, om huru Shakespeare i sin ungdom
vaktat hästar utanför teatrarne i London, och i Journalisten
för år 1792, del II, 2 : dra kvartalet, aftryckes efter engelsk
källa en kon lefnadsteckning af Shakespeare. Något försök
till värdesättning af hans dramer meddelas icke; artikeln
består hufvudsakligen af några anekdoter ur Shakespeares lif.
Äfven bland samtida bref kan åtskilligt af intresse vara
att hämta. Här må endast meddelas några yttranden, som
finnas i de Gustavianska papperen. I volym 33, F. 507
meddelas ett bref från en resande svensk i London den 21 jan.
1782, hvilken på tal om någon dagens teaterhändelse yttrar :
”Man synes hafva tagit idéen att författa historiske comedier
af den bekante Shakespear, de Engelskes käraste Skriftställare,
som skrifvit Konung Hindric den 6 : tes Lif och händelser uti en
Tragedie, bestående af 3: ne delar, h var je ibland dem
innebärande 5 Acter.”
Den 20 Jan. 1783 (Coll. Mss. Regis Gustavi III, 36 qv.
F., 510) skrifver Creutz från Paris om första uppförandet
af Konung Lear i Ducis’ bearbetning:
”On a donné à Versailles la tragedie du Roy Lear, sujet,
tiré de Shakespear. Elle a eu un Succès prodigieux et très mérité.
Les Situations les plus intressantes y sont developées avec l’art
et l’ame de Corneille. Le Stile en est enchanteur. Enfin je
pense qu’après les belles tragedies de Voltaire nous n’en avons
point encore eu de ce mérité. On la donne aujourd’hui à Paris.
Il est possible que le succès, de la première representation ici
ne soit pas decidée. On est accoutumé à voir la fureur mais
non pas la follie représentée dans les tragedies, mais de tous
les malheurs de la condition humaine celuy d’être sujet à perdre
la raison est le plus terrible de tous et si le theatre doit etre
util aux hommes c’est en leur peignant les effets effrayans que
produisse les excès des passions.
Det är intressant att jämföra Creutz’ yttraden om Kung
Lear med de observationer, som en annan af konungens bref-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
