Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa äro de tidigaste Shakespeareimitationerna i
Svergie. Först långt senare är det som Shakespearestudierna
få en verkligt fruktbar karaktär.
Genom tidningsnotiser kan man spåra det växande
intresset för de stora tyska skalderna, Lessing, Goethe och
Schiller, tillbaka på sextiotalet. Det tidigaste omnämnandet af
Lessing torde vara det som läses i Svenska Mercurius för
augusti 1760 angående hans fabler. Goethes verldsberömdhet
daterar sig från utgifvandet af Werther. I Stockholms lärda
tidningar för den 8 februari 1776 läses säkerligen det
tidigaste uttalandet om Goethe på svenskt område: ”Hr Göthes
manér i dramatiken härmas nu öfverallt. Nyligen har Hr
Klinger utgifvit 2 tragedier: Otto och Das leidenäe Weib;
faseliga stycken, uti hvilka natur endast skall härska, men en
oredig och människohatande natur.” I samma tidning för den
11 april 1776 läses en notis om några af hans dittills utgifna
skrifter Werther, Götter, Helden und Wieland, Götz von
Berlichingen och Clavigo, och sedan finnas rätt talrika
omnämnanden om honom. Schiller är den som senast och minst
beaktas.
För svensk lyrik hafva dessa tyska skalder spelat en
roll redan under slutet af åttio- och början af nittiotalet, och
vi veta ju t. ex. genom Lilljebjörns omnämnande i
”Hågkomster”, att det fanns enskilda hem som det Geijerska,
där man redan vid denna tid med entusiasm fördjupade sig
i den tyska litteraturen. Däremot finner man så godt som
intet direkt inflytande från dessa skalder på den svenska
dramatiska litteraturen under sjuttonhundratalet, hvarför det
icke torde vara nödigt att här utförligare dröja vid enstaka
notiser, som påträffas om deras skrifter och personliga
förhållanden. Redan af den sparsamhet, hvarmed man
öfver-sätter deras dramer, framgår, att man ännu icke fått ögonen
öppna för deras förtjänster. Af Lessing öfversättes hans
komedi Minna von Barnhelm 1793 af Björn, men
karaktäristiskt nog efter en fransk imitation. 1796 öfversättes
några scener af Miss Sara Sampson samt scener ur hans
lustspel Sömndrycken af G. Rosén i hans ofvannämnda skrift
Fragmenter ur utländsk litteratur. Slutligen öfversättes 1799
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
