- Project Runeberg -  Clas Livijns dramatiska författarskap /
48

(1911) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tidens repertoar och tillfredsställde de mest olika fordringar.
Han skref omväxlande riddaredramer, lustspel och
borgerliga dramer. Moral, tårmildhet och skräckscener utgöra de
vanligaste ingredienserna i hans teaterstycken. Men under allt
detta är han frigjord från pseudoklassiciteten och följer det
fria dramats teknik. Däri ligger hans stora betydelse. Det
är han, som öfverallt i Frankrike, England, Italien och till
och med i hans eget fädernesland bereder väg för Schiller och
Goethe. Äfven män med litterär smak fängslas i början af
hans dramatik, men tröttna snart, då de lära känna mästarne,
som äga det innehåll, han saknar. Så också i Sverige. Man
märker det tydligen under Livijns och Hammarskölds
utveckling. Båda börja med att njuta Kotzebue, men så fort
de lärt känna Goethe och Schiller kasta de honom föraktfullt
åt sidan. Detta hindrar dock icke att han imiteras af Livijn;
det är lättare att teoretiskt utdöma en författare än praktiskt
nå fram till en högre ståndpunkt.

Redan 1791 spelades Kotzebues världsberömda drama
Verldsföratct och ånger i Stockholm, och sedan uppfördes
han långt fram under följande sekel. Flera öfversättare
täf-lade i att försvenska honom, bland hvilka de förnämsta voro
Björn, Eurén, Altén och Nordforss. Kritiken tog snart afstånd
från honom, men detta gjorde icke något intryck på publiken.

Kotzebues medtäflare och förebild, Iffland, hvilken
närmast utgick från Lessing och hufvudsakligen skref
borgerliga dramer, uppmärksammades däremot mindre. Det första
Ifflandska drama på svensk scen är Golmar = Ada, furste
af Garisene. Prolog i akt, bearbetadt af Mårten Altén 1797.
Sen följde 1803 Kokardema.

Snart uppstod en inhemsk skola af skådespelsförfattare
i den nya stilen, och det slutande århundradet behärskas af
det borgerliga dramat och riddaredramat.

Den förnämsta representanten för den förstnämnda
genren var Carl Johan Lindegren, som i mycket erinrar om
Kotzebue. En närmare undersökning skulle säkerligen visa,
att det mesta af hans produktion utgöres af grofva lån från
utländska författare, sparsamt bearbetade. 1795 spelades af
honom komedien Den blinde älskaren och Den försonade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:40:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/claslivijn/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free