- Project Runeberg -  Clas Livijns dramatiska författarskap /
54

(1911) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varning, står med en lugn, kanske nedslagen blick, om man är
brottslig, afhör dess ord utan rörelse, kysser med ömhet dess
hand, fäller en tår på den och tryckes till dess bröst, och en
fars välsignande kyss tryckt på dess läppar emottages med lugn
och stillhet i själen, så har den Respectabla Acteurtruppen fått
i hufvudet att i thy ställning skall man fatta dess hand, lägga
hufvudet på sned, grina så att tänderna synas och draga opp
kinderna för att deri gömma ögonen, derpå, andra tempot, fattar
man dess hand, skjuter opp akslarna, sätter mund i en
half-öppen ställning och trycker handen till sitt bröst och ser i
himmeln (oläsligt), när kommenderas fortfor man på samma
sätt, vänder blott hufvudet sakta på båda sidor, är det musik
till så skola hufvudryckmngarna ske efter tackt, när nu
preludierna med hufvudet och griningar, rynkade pannor, oppdragna
ögonbryn äro för sig gångna, sätter man ut alla tio fingrarna
lika som barnen, när de ropa: ”akta dig, jag tar dig!” och faller
med en sötsur min på knä. Nu begripes af sig sjelf, att den
artiga modren, som varit en trogen kopia af dottren, men med
förvända anlets-drag, fattar uti sitt kära barn och reser opp det
på sina 2 fötter och derpå kysser det. Nu kunna dessa kyssar
indelas i 3 slag efter längden af existensen; men som jag ej är
musikus och ej kan utmärka pauserna, så kan jag ej heller gifva
fullkomliga och tydliga kännetecken på kyssarnas längd, bredd
och djuplek. Är han af 1: a, nuddar man läpparna, af 2: a
trycker man ihop dem, af 3.e så fattar man hvarandra om
hallsen, hänger länge till hopa. Detta praktiseras med mycken
fördel, i synnerhet om grymma ministrar och slika glupske ulvar
vilja slita de kära fåren och lamben ifrån hvarandra. När
älsklingar skola skiljas från hvarandra, håller mannen sin dyra
helft med ena armen och fäktar och svänger med den andra,
precist som gummorna på landet, när de svinga lin. Ett annat
artigt grepp kan jag ej förbigå. Det är så hjertrörande, att du
bör äfven bl i f va delaktig af dess kunskap. Det består deruti, att
en hjertligt öm fransk mor fattar sin kära dotter om hufvudet,
när hon kysser och skiljer sig därigenom från ällskaren, som
blott fattar om hallsen.

De franska hafva till större delen sämre pjeser än
sven-skarne, så medelmåttige än desse äro. Svenska aktriserna ega
det företräde, att i rörande scener spela mera värdigt, men
annars öfverträffa fransoserne dem. Jag ser, att en svensk är
blott tvungen att agera så, dess köld och stålthet lyser vid hvarje
åtbörd ; ej så fransosen ; jag kan lätt förledas att tro honom vara
i den ställning jag ser honom.” Denna Livijns skildring är ganska
intressant och trots sina burleska öfverdrifter vittnar den om god
observationsförmåga. Man ser tydligen att han ej förstått mycket
af stycket — hans kännedom om franskan var icke stor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:40:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/claslivijn/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free