Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I april 1804 (H, 1, 07) berättade han åter för
Hammarsköld, att han varit på teatern och sett Gubben i Bergsbygden1
och Den ädelmodige domarn2, ”båda goda pjeser”. ”Du
kan ej tro”, fortsätter han, ”huru stor Hjortsbergs och
Delangs fallenhet är för det komiska. Jag går så långt, att
jag vågar påstå, att Garrick knappast skola gå längre. Det
är sant, i det komiska ha vi flera goda aktörer, i det tragiska
ingen. Hvarken Karsten med sina rullader eller Stenborgs
svängningar synas mig tillräckliga till det man fordrar af en
god aktör. Dock undantager jag här fru Muller och mamsell
Stading vid Operan samt fru Delang vid Dramatiskan.”
Den 15 juni 1805 (H, I, 113) berättar han, att han sett
Kotzebues berömda stycke Grefvarne af Klingsberg. Hans
anmärkningar äro af intresse därför, att de visa, huru han,
åtminstone teoretiskt, redan började höja sig öfver den
härskande modesmaken. Både han och Hammarsköld hade
tidigare funnit stort nöje i Kotzebuaderna och
skräckromanerna, såsom deras brefväxling nogsamt utvisar. Kanske
bidrog till hans föraktfulla omdöme om Kotzebue, att han
just vid denna dd började läsa Tiecks Katten i stöflarna,
som gjorde ett starkt intryck på honom. 1 denna satiriska
pjes gisslades äfven Kotzebue. Han skrifver:
”Grefvarne Klingsberg af Kotzebtie (gafs), ett smaklöst och
anständigheten sårande stycke. En utlefvad debaucheur, en ung
d: o, en löjtnant med utsliten uniform och hedern på tungan och
värjspetsen, en munter tant, två dygdpredikande fruntimmer, en
sladdrande värdinna et voila tout ensemble! Förklädningar,
attrapper — se här planen och moral, poesi = 0. Pöbeluttryck
i en grefves mund, ekivoker, som man ofta hör på värdshusen
— in summa jag återser alldrig den pjesen. Utan aktörernas
skicklighet, utan några qvicka infall af Hjortsberg, fru Delangs
naivité, skulle det varit odrägligt.
Och likväl klappades det, likväl gåfvos vid slutet tre starka
salvor såväl med fram- som bakfötter, utom alla de otaliga
hop-dängningar och bravorop under själfva aktion, så ofta den af
olyckan förföljda oskulden predikade ett vackert moraliskt
tänke-språk. Tänkespråk, ordspråk och äfven förmodeligen Jesus Syrack
måste snart bli denna stora stadens innevånares vade mecum,
1 Q-ubben i bergsbyggden, komedi med sång af Marsollier, musik af
Dalayrac, balett af L. Deland, öfvers. af C. G- Nordforas.
* Den ädelmodige domaren, drama i 3 akter af Pnységur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
