Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först var 1804, som Livijn gjorde bekantskap med den
engelska skalden. Som en nyhet för svensk dramatik bör
anmärkas den sträfvan efter en naturalistisk diktion som
utmärkte Gyritha och hvilken förut endast förekommit i
Kotzebuaderna. Att genomföra detta var dock ett alltför
svärt problem för den unge och oöfvade dramaturgen.
Språket i Gyritha utmärker sig också icke genom kraftfullhet
och färgrikedom utan genom brist på värdighet och höghet.
På denna punkt reagerade Livijn säkerligen rent omedvetet
mot den pseudoklassiska språktonen. Komiker till hela sitt
väsen ligger hvardagsuttrycket honom närmare än det höga
och poetiska uttrycket. Äfven i hans första oden, t. ex. i
Ode till Engelbrekt, finner man, hur han hänsynslöst inför
äfven de vulgäraste ord, utan att kunna sammansmälta dem
med diktens anda som Shakespeare förmådde. Svenska
Akademien anmärkte också detta i sin granskning af odet.
Det har i ett föregående kapitel framhållits, att redan
tidigare fornnordiska ämnen behandlats i svensk dramatik,
men efter pseudoklassiskt mönster, möjligen här och där
påverkadt af inflytanden från Shakespeare. Äfven Evald hade
tidigare inverkat på svenskt drama. Gustaf III hade begagnat
sig af honom i sitt mytologiska drama ’ Frigga”. Trots allt
detta står dock Gyritha närmare den följande tidens
roman-tiskt-historiska dramer. Om det fullbordats och utgifvits,
skulle det säkerligen visat sig som ett intressant
öfvergångs-led mellan sjutton- och adertonhundratalets drama.
Ungefär samtidigt med Livijn umgicks en annan svensk
yngling med liknande tankar till det svenska dramats
reformerande och nationaliserande. Det var Per Henrik Ling.
Redan under sin vistelse i Köpenhamn (1799—1804) fattade
han planen att skrifva en hel serie af svenska historiska
dramer. Han gjorde också utkastet till ett sådant drama,
Eytif den götiske.
Detta drama utgafs först 1814, men föreligger efter allt
att döma hufvudsakligen i sin ursprungliga gestalt. Senare
tillägg äro säkerligen endast vissa allusioner på förhållandet
mellan Sverige och Norge, hvilka endast kunna vara skrifna
efter föreningen mellan de båda länderna. Säkerligen var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
