Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mina stumpar en gång sagt om inbildningen, ”sväfvar med Göthe
mellan Gud och menska. Detta ditt skötbarn rusar du med
nektar, att han förglömmer jordens barn och skapar lik
Prometheus” — och hvem vågar täfla med denna mästare! Här
blir blott longe sequere et semper adoral — Och hvad din
anmärkning om Christinas karaktär angår, så bör du blott
utsträcka anmärkningen till alla, och då är han sann. Din
anmärkning om pelegrimen är rättvis — jag hade en annan plan då
— den scenen är ibland dem som bäst behöfva och äfven skola
omarbetas. Det är Arvid som vill rädda Torkel, jag vet endast
icke, hvar jag skall göra utaf Sven?”
Livijn är hvarken den förste eller den siste i svensk
litteratur, som inlåtit sig på att behandla denna stolta
medeltida statsmannatyp, som vi skymta i Rimkrönikans behandling
af Torkel Knutsson. Olof Bergklint • hade sommaren 1791
trenne akter utarbetade af en tragedi Torkel Knutsson, till
hvilken Gustaf III själf genomgick planen.1 Gustaf III har
äfven gjort en plan till en tragedi om Torkel Knutsson, som
läses i del VI af Gustaf III: s skrifter. Detta utkast
kan möjligen hafva varit bekant för Livijn, då Gustaf III: s
skrifter funnos i sällskapet V. V:s boksamling,’men den
har i så fall icke spelat någon roll för hans egen utarbetning.
År 1812 utgaf D. v. Schultzenheim Thorkil Knutsson,
Tragedie. Den recenserades i Svensk Litteraturtidning 1813
välvilligt, men med starkt betonande af, att den endast
utgjordes af ett dilettantarbete. Hartmansdorff skrifver till
Rääf den 9 februari 1813: ”Arkiatern von Schultzenheim
har utgifvit en tragedi på rim, benämnd Thorkel
Knutsson, tryckt i 4: o. Du kan väl tänka, att den liknar
Hedersgubbens tal på Riddarhuset.”
Schultzenheims drama är ett öfvergångsdrama som dock
står pseudoklassiciteten närmare än det Shakespearska dramat.
Versen är alexandriner; rummet växlar.
Sedan har Bernhard von Beskow behandlat detta ämne
i Thorkel Knutsson, Sorgespel i 5 akter med prolog. Det är
ett drama i Schiller-Shakespearska stilen. Slutligen har grefve
Pehr Sparre skrifvit en tragedi, Kungslenafården, sorgespel i
4 akter med prolog. Stockholm 1847. Detta drama utmärkes
af en synnerligen elegant diktion. Till stilen påminner den
1 Levertin, Teater och Drama, sid. 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
