Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V.
Torkel Knutsson blef aldrig utgifven. Den förste som
kom att skrifva ett historiskt drama i den nya stilen och på
jamber var vännen Hammarsköld, hvars Prins Gustaf
utkom 1812.1 I stället uppdöko andra planer, som under de
närmaste åren sysselsatte Livijn. Af dessa fick han dock ej
tid att fullföra mycket. Detta berodde kanske ej minst därpå
att han för hvarje dag blef mera upptagen af sina
ämbets-göromål. År 1806 hade han blifvit ordinarie kammarskrifvare
i Kammarrätten, nästa år tillförordnades han som revisor
i samma verk; 1808 öfvergick han till krigsexpeditionen
såsom kopist och den sjunde december samma år utnämndes
han till auditör vid Skaraborgs regimente.
Hans båda första dramatiska försök vittnade redan om
hans kärlek till det fornnordiska. Denna smak blef han
alltjämt trogen. Den 8 november 1805 (H, I, 134) skrifver han
och berättar, att han sett ”Gustaf Vasa” uppföras. Han
slutar sin kritik af stycket med följande passus:
”1 allmänhet kan jag ej förstå, hvad det är man förgudar
i vära operor; jag finner dem ej sannolika eller rimliga, såframt
de ej ske genom syner, förvandlingar eller dylikt, hvaruti
Shakespeare gett oss så mästerliga exempel.”
”Jag funderar mycket på en opera, der jag kunde
frambringa våra nordiska guddomligheter och der alla baletter,
förändringar m. m. skulle framkomma såsom syner, genom den
s. k. Sejd eller Sjudning, ett slags trollsätt lika med det som
du finner i Shakespeares Macbeth, der M. ser Bancos ande
m. m. Men härutinnan har jag ej fattat något vist beslut ännu.”
1 Det råder en viss likhet mellan hjältamea karaktör i Livijns och
Hammarskölds tragedier. B&da äro representanter för »den rena viljans
tragedi», dygdehjältar. Detta låter förklara sig i Prins Gustaf ur inflytande
från Egmont, men otroligt är det icke, att vännens tragedi också lekt honom
i hågen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>