Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dylik opera, romantisk i dén mening som Schlegel
åsyftar, inspirerad af de gamla sagorna eller folkvisorna, i
hvars äfventyrliga händelser den sökte inlägga en djupare
visdom, existerade i det ögonblick, då Schlegel skref dessa
rader, ännu icke någonstädes i Europa. Det är visserligen
sannt, att man sedan länge reagerade mot det italienska
sångsättet. Redan år 1728 hade i England uppförts Gays
berömda Tiggaropera, i hvilken recitativen utbytts mot samtal
och bravurarierna fått lämna plats för enkla folkliga visor.
Detta stycke, som vid sin framkomst emottogs med stort
bifall, följdes af många andra. Sedan uppträdde Gluck med
sina lidelsefullt beundrade och förkättrade operor. Han var
en stor beundrare af Rousseau och hade lärt af sina
samtida landsmän Lessing, Herder och Wieland. Liksom dessa
sträfvade han framför allt efter enkelhet, sanning och
naturlighet; i sina förnämsta operor särskildt i Iphigenia i Tauris
nådde han en större dramatisk verkan och större färgeffekt
än någon före honom. Till innehållet och uppfattningen
erinra hans operor med deras grekiska ämnen och sträfvan
efter klarhet och enkelhet om Goethes nyantik. Gluck gör
slut på förkärleken för det italienska och förbereder den
modärna stilen i operan. Äfven Mozart är trots det myckna
rokokoartade och hela sin italienska teknik att nämna bland
dé mästare, som förbereda romantikens opera. Han är den
förste, som i den allvarliga handlingen vågar inlägga komiska
element och som således på operans område närmar sig det
Shakespearska dramats komposition och uppfattningssätt.
Äfven Beethoven hör till de kompositörer, som förberedt det
romantiska musikdramat, fast hans hufvudverksamhet faller
på instrumentalmusikens område. Schubert och liknande
kompositörer, hvilka satt musik till romanser, hafva också
förarbetat för den romantiska operan.
Denna är dock en långt senföddare skapelse. Naturligt
nog, då den icke kunde få lif, förrän litteraturen genomlupit
en liknande utveckling. För att den romantiska operan, som
inspirerade sig af folkvisan och folksagan, skulle kunna
uppstå, fordrades det först, att litteraturen hade lyckats återfinna
själfva karaktären af dessa arter. Innan musiken kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
