Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den vildrosröda villan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Den vildrosröda villan.
Jag vaknade med en stel känsla i skuldror och
länder, men så utsövd som jag icke varit på mången
god dag. Det var skumt i det lilla rummet, och i
första ögonblicket erinrade jag mig ej, var jag var.
Då jag sträckte ut handen efter en elektrisk knapp
och i stället blott fingrade längs ohyvlade bräder,
stod natten med ens för mig i levande hågkomst.
Det var tyst utanför huset, det nattliga skyfallet
hade efterträtts av lugn, på den lilla kvadratrutan i
kortväggen spelade en solstråle mellan gröna blad,
och jag inbillade mig höra fågelkvitter. Jag reste
mig och öppnade dörren.
En frisk luftström slog emot mig, och ljuset bländade
mina ögon. Himlen var molnfri och med en
egendomligt hög och tindrande färg, det var som reste sig
allt blåare oändliga kupor över varandra. Mitt
framför mig var skog, men strax till höger låg dalöppningen
med den delvis bevuxna höjd, utför vilken jag gjort
saltomortaler. Icke en människa var synlig.
Jag tog av mig pälsen och lade den åter under
bänken. Det gällde att så fort som möjligt nå ett
värdshus för att få mat och kunna göra en
nödtorftig toalett. Mitt yttre var illa medfaret — i synner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
