Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Äventyret fortsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 i-ienning berger
— Jag är verkligen i spänning, sade jag,
sysselsätter sig också pressen ined min ringa person?
Bibi såg upp:
— Icke som ni kanske kunde förmoda. Men hör på!
Hon vred händerna.
— Jo, jo, sade hon lågt till sig själv, det är ,enda
utvägen...
Och därpå berättade hon eller rättare talade i
abrupt ton och förkortade satser:
— Då har ni heller icke, herr Claudius, läst
morgontidningarna — nej, naturligtvis inte. Ni vet inte,
att ni är, icke en självmördare, men en mördare?
Hon förstummade med en befallande åtbörd mitt
utrop.
— Med andra ord, ni vet icke — och nu tror jag
er — att i det ögonblick ni hoppade ur expresståget
skedde eller hade redan skett en fruktansvärd och
beklaglig händelse: ett mord. I själva verket var det
därför tåget stannade plötsligt och mitt i en öde trakt
ute på banlinjen, alldeles över Bourgtals sista
sänkning, ett gammalt grustag, som bildar gränsen från
alpskogen och ned till vägen från Gental. Ty i det
sista, förfärliga ögonblicket hade den olycklige ännu
hunnit draga i nödbromsen —
— Men jag kan bevisa —
— Nej, nej, avbryt icke, ni vet ej ännu...
Hon såg underligt upphetsad ut och sänkte
stämman, bemödande sig att dölja, att tala utan oro.
— Hör, herr Claudius, hör och förstå, som man, som
gentleman, som — som min gäst under dessa
ångestfyllda dagar (ty ni måste stanna här!) vad jag nu
säger. En politisk intrig, om vilken jag intet kan be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
