Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Äventyret fortsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u8
" henning berger
Hon tryckte de fina fingrarna mot tinningarna som
under en pinande huvudvärk.
— Ni antogs naturligtvis genast för mördaren — i
all synnerhet som agenten strax förut varit inne i er
kupé och samtalat med er, konduktören hade sett det,
då han gjorde ronden för något måltidsmeddelande.
Han —
— Men i alla himlar — vad hette —
— Agenten? Å, det var väl ett falskt namn, Dohm,
uppge tidningarna efter hans kort och ett par papper.
— Dohm! Det är riktigt, det kom en sådan person
in till mig och ville bekanta sig, som ju en del
resande ha för dålig vana, men jag så gott som körde
ut honom!
— Mycket bra, men det spelar ingen roll. Det är
ju det, som hände senare... Nå, nödsignalen ljuder,
tåget stannar, man störtar till rummet, som automaten
utvisat — ett blodigt lik — en dolk i hjärtat —
iupp-rivna kläder — men ingen mördare — man skyndar
ut i korridoren — en vagnsdörr står öppen, den
svävar över en gapande avgrund, som lyktorna itu
belysa, här- hade mördaren hoppat ur utan att ana, att
Bourgtalstupets djup tog emot honom — — —
Den hastiga skildringen var så realistisk att jag,
som ju upplevat händelsen, bleknade vid minnet av
mitt fall. Men Bibi fortsatte:
— Man söker så gott man kan, men vem vågar sig
ned i mörkret, utför en klippdal, därtill levde kanske
ännu offret, och tåget var redan förut försenat. Nästa
station, som var Oental, en stor stad, låg blott en
halvtimme därifrån, där fanns polis, sjukhus, hjälp på
alla sätt, och man körde också in på tjugu minuter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
