- Project Runeberg -  John Claudius' äventyr : en rapsodi /
81

(1923) [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Äventyret fortsättes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

John claudius’ Äventyr • 93

Dessutom: en högre makt tycktes ju redan ha
fullbordat mördarens öde — man hoppar icke ostraffat
utför Bourgtal, hans lik skulle säkert finnas sargat och
krossat på en klippspets vid första morgongryning.

Tankarna virvlade i min hjärna. Jag ville ha mera
klarhet — och framför allt ville jag icke för intet ikläda
mig en brottslings vålnadsskepnad.

— Att man icke fann mig, började jag, i dessa första
gryningsstrålar förundrar mig nu i högsta grad?

— Visst icke, sade grevinnan livligt. Mordet skedde
i Retznien, och ni hoppade också ut i Retznien, men
hamnade på ett underbart och fullkomligt sagolikt sätt
i Waldenbourg. Och på grund av de stränga och
löjliga gränskonflikter, vilka jag förut omtalat, ske inga
som helst officiella överskridningar utan vederbörliga
och utförliga fullmakter. Det är ridikylt — ja visst, men
i detta fall... För övrigt tar det nog åtskilliga .timmar,
att genomsöka branten på Retzniensidan, som är
betydligt farligare och otillgängligare; och så: kom ihåg,
att man sökte ett lik, eller nästan ett lik, icke en
oskadad, frukosthungrig ungherre. Hade ni emellertid valt
att gå till vänster — ja, då sutte ni i detta ögonblick
inom lås och bom i statsfängelset i Gental. En icke
oäven gammal byggnad — grunden med djupa schakt
och brunnshål är lagd av Karl den Store..,

Jag vet ej varför, men jag tyckte icke riktigt om
vändningen, och jag sade:

— Nå, grevinna Yanka, det hade varit en bagatell
för mig att fastslå min identitet och min oskuld —,

Hon såg på mig med runda och gula ögon, och det
drog ett Medusaleende över det perversa ansiktet.

— Kanske icke ändå! sade hon.

6. — Berger. Jolin Claudius’ äventyr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/claudius/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free