Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Äventyret slutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John claudius’ Äventyr • 93
såg besynnerlig ut — virrig i ögonen som min
skriv-lärare, då han blev häftig.
Men vidare:
»Nu håller man vad. — Kan publiken gissa
slutsumman? Inte det! Men det kan jag.. Den blir alltid
densamma som ursprungstalet minus ett. En rolig lek
som jag skall förklara närmare sedan.»
Det var allt.
Hur jag vred och vände på boken fanns intet mer
att upptäcka.
Jag läste igenom herr Dohms fantasier ännu några
gånger, till dess jag överraskade mig själv med att
gäspa. Då stack jag ned pärmen i bordslådan till
de andra småsakerna, och därvid upptäckte jag en
liten hög tidningar, som låg på bordets undre skiva.
Ah, det var »Retzniska Allmänna» och »Gental-Posten»
samt »Courrier de Gental» — men intet
Waldenbourgs-blad. Jag öppnade och läste igenom dem alla tre. De
två första voro morgontidningar, den tredje en
aftontidning. De innehöllo ungefär detsamma, och jag
behöver ej återgiva skildringarna. »Mordet på
Gental-expressen» var första sidornas glansprestationer —
med porträtt, teckningar och fotografier. Det fanns fyra
olika bilder av mig, alla gissningar naturligtvis, men
Borsatis namn nämndes icke. Däremot förekom en hel
adresskalender på misstänkta suspekt, dock ingen
Claudius! Bland annat hette jag »greve» Plåten-Lundström
och »Diamant-Jim».
För resten redogjordes för mina effekter så
grundligt, att jag fick veta, att patronasken var grön och
innehöll 17 patroner. Det stämde, ty av den lilla
satsen på 25 skott hade jag laddat med sex och tidi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
