Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Staden Gental
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u8
" henning berger
endast en vanlig gul filt bredd över mig. Och på stolen
närmast sängen hängde över karmen min misshandlade
reskostym, visserligen rengjord och borstad, som jag
förut konstaterat, men dock torftig (i synnerhet
byxorna!) att skåda. Även mössan, som Bibi slängt
ut genom fönstret, var tillvaratagen. Och på sitsen
lågo, ordentligt hopvikta, tvättade och strukna, mina
underkläder, överst ett par näsdukar — snövita. Under
stolen mina kängor, glänsande av blanksvärta.
Det var tydligt nog.
Jag ringde icke. Det föll mig in som en aning, att
det var slut med mitt knapptryckande i livet. För en
liten tid — trodde jag.
Jag steg upp och stängde fönstren. Himlen var
mulen och regndiger. En massa stora svarta fåglar
flögo oroligt flaxande omkring och utstötte hesa skrin.
Nere vid staketen hade de tomma grindöppningarna
stängts med ett slags bräd- och halmruskfyllning,
liknande gammaldags palissader i skyttegravar, som man
ser dem som staffage på äldre bataljmålningars slagfält.
Alla löjtnant Borsatis kläder och toalettartiklar voro
borta. Dörren till badrummet var reglad, men på en
fönsterpall stod ett handfat med kallt vatten och
bredvid låg en ren, men grov handduk. Varken tvål eller
kam fanns.
Jag tyckte mig se grevinnan Yankas försmädligt
leende lackmun — som jag dock kysst en gång! Det
här var väl betalningen för den oförskämdheten.
Ninas svarta blickar lågade också emot mig. —
Vem var hon?
Doppande huvudet i det kalla vattnet, drev jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
