- Project Runeberg -  John Claudius' äventyr : en rapsodi /
124

(1923) [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Trettiosju öre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124 henning berger

påminde mig en smula om Västerlånggatan i
Stockholm, men den var mörkare och smutsigare och även
livligare. Ibland uppstod trängsel och stockningar,
då hördes höga rop, skällsord och pisksmällar. Massan,
i vilken jag var inklämd, förekom österländsk, överallt
kroknäsor, svarta skägg och blixtrande ögon, ingen
betraktade mig eller tilltalade mig, jag försvann i
vimlet, var obemärkt, blev borta. Detta gladde mig.

Efter en sådan tillfällig köbildning, då trafiken åter
ordnats och pulserade ohämmad, befann jag mig
plötsligt i hörnet av en stor bulevard. Med ens strålade
fasaderna av guldsmeds- och juvelerarbutiker, av
konsthandlares utställningsfönster, av sidenmagasiner,
lyx-bodar för tobak, för herrekipering, för elfenben,
sjö-skum och bärnsten, för böcker och fina pappers- och
skrivbordsattiraljer. Ehuru det var mittpå dagen,
snurrade redan i fönstren inångfärgade elektriska deviser,
och kafé- och restaurangingångarnas mosaik lyste
under gasbloss och auerljus. Här var asfalt och lindar,
kastanjer och plataner, och fastän löven fallit,
skimrade massor av blommor från kärror och långbord,
annonspelarnas plakat tävlade med dem i starka färger,
och i små kaminer glödde kol som vargögon. Alen när
jag såg trottoarernas eleganta vimmel, hörde
tidnings-försäljarnas gälla rop och det svaga, vällustiga
violin-bruset från kaféernas zigenarorkestrar, kände
parfym-luften och knuffades med av strömmen mot en soffa
eller en gatufakirs leksaksskräp eller en ugn, där
nötter rostades, blev jag rädd och smög som en hund
mellan de höga omnibusarna tillbaka in i en gränd.

Så irrade jag i nära två timmar på bakgatorna i
Gentals gamla stadsdel, till dess jag alldeles uttröttad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/claudius/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free