Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Pesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John claudius’ Äventyr • 177
het steg till häpnad, som ej var utan bestörtning och
oro. Till sist stoppade juden luppen i fickan och
vinkade oss otåligt fram till bordet.
— Det är kanske, märk väl: kanske, betydligt
märkvärdigare än det ser ut! sade han.
— Inga krumelurer, sade Benny, hör du det, kära
onkel! Har du upptäckt en gruva knappar, så säg
bara var den ligger.
Även jag kände mig fantastiskt upprörd.
— Säg fort, sade jag med darrande röst, vad tror
ni — vad läser ni?
Vi avbrötos av ett skrän ute från Isaksgatan. Det
lät som stormvindens tjut mellan ruckelplanken i den
gamla stadsdelen.
— Vad är det! utbrast Sol och reste sig bleknande.
Sedan en judemassaker, han varit med om i sin
ungdom i ryska Polen, förskräckte varje buller den
gamle. Han väntade alltjämt en ny stormning mot sin
fattiga bod och inbillade sig höra gatstenar krossa
rutorna och nagajkor vina i luften.
— Det är ingenting, sade Benny, man spärrar gatan,
därför att det är eldsvåda, en gammal käring faller
ikull, blir överkörd, man knorrar, batongerna komma,
mera knorr, de ridande komma, hej! så blir det
förvirring, man trampas ned — det är det hela.
Lugnad tecknade Sol åt oss att taga plats kring
bordet, där boken fortfarande låg uppslagen i
lampans lilla ljuscirkel.
— Nåväl, sade jag.
— Nåväl, upprepade Solschinsky och såg på mig
med ett tvetydigt leende, nåväl —
12. — Berger, John Claudius’ äventyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
