Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Boy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John claudius’ Äventyr • 225
hjärnklar och kände äventyrslusten på nytt sakta pricka
huden med blodets tusen fina nålstyng, då jag med
ens återfördes till villornas drömvärld. Jag kom ihåg
ulsteransiktet — det av min fantasi konstruerade
anletet.
Det var reminiscensen av ringledningssystemet i
villan som förorsakade, att jag tvärstannade, slog
handen för pannan och utbrast:
’— Herregud, nu vet jag vem som var rödhårig!
— Vad är det? brummade Benny.
Jag såg tydligt för mig den rödhårige betjänt med
det engelska utseendet, som först dövstum serverat
mig den utsökta frukosten i den vildrosröda villan
och senare avlagt mig ett nattligt takbesök i Bibi
Yankas våning och vid detta tillfälle plötsligt
återfått talförmågan. -— Bastien, hade Boy kallat honom.
— Bastien, mumlade jag. Bastien var rödhårig, ja,
samma färg som en tegelsten ...
Och jag skyndade in över gården mot gubbens
källardörr.
Benny blev utom sig.
— Har ni glömt något? gnällde han, ah, det
betyder olycka att vända om, att gå tillbaka...
Han grep mig i armen.
Men jag hade redan knackat.
— Öppna, Sol, det är något jag vill berätta!
Benny förbannade detta återtåg, som var ett dåligt
omen.
— Bastien, väste han ilsket, till helvetet med er
Bastien, duger inte Benny, fast han ej är rödhårig?
Jag skall strypa — — —
Solschinsky bad honom tiga:
15. — Berger, John Claudius’ äventyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
