Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Nina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 henning berger
Boy följde mig, och jag å min sida ledsagade
honom ända ned i det så kallade palmhusets förstuga —
samma väg som vi kommit.
Mulatten hade säkert också sina funderingar, och
det är mindre underligt. Från den helgjutna elegant,
han betjänat i Bibi Yankas privatvåning, och till den
simpla hantverkstyp, han nu hade att göra med som
nattlig inkräktare, var en dryg vägbit. Men han gjorde
inga frågor, endast en liten i sitt slag fin reflexion
under vandringen ned genom flygelboningarna.
Den lydde:
— Förlåt, herre, men skägget klär er alls icke så
bra som den förra anläggningen, då ni var rakad.
Jag tror, jag rodnade.
Vid orangeriporten, där jag vände vagnslyktans
ljusglas inåt, mot mitt bröst, så att allt föreföll mörkt
utifrån, sade jag:
— Jag vet, att du kan klämma till med en duktig
vissling, det kan alla färgade. Ser eller hör du något
misstänkt, så tag pek- och långfingerstjutet, det skär
genom väggar och allt...
Boy nickade och slank ut.
Jag observerade att ännu mörkret rådde, stormen
hade täckt stjärnorna med tjocka skymassor. Det blåste
hemskt i springor och stuprännor. Ibland lät det som
sång av en munkkor.
Långsamt gick jag upp i första våningen och in
i promenadhallen. En besynnerlighet slog mig. Jag
tyckte, att här var varmare än uppe i grevinnans så
väl ombonade bostad. Och ändå stötte i halvcirkel
minst ett dussin fönsterdörrar från golv till tak
samman i detta galleri, ledande ut till fasadaltanema.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
