Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Skelettet i skrubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
henning berger
utifrån hördes, ackompanjerad av Boys skärande
visslingar, en larmande och ursinnig stämma, som jag
tyckte mig igenkänna.
Det var i stora hallen, vilken var iskall, som jag
hamnat. Erinrande mig de spärrade dörrarna ovanpå,
såg jag mig om efter Nina, och fann att hon vinkade
från en liten paneldörr mellan de högra
väggkolonnerna.
— Det är en serveringsväg från köket, som ej är
stängd — trappan är särskilt bred genom våningarna,
sedan den tid då ingen serviselevator fanns —
Jag hörde icke mera.
Nu kommo vilda bultningar på en av
verandaluckorna, och jag trodde mig också uppfånga
avlägsna tutningar från ett bilhorn. — Först måste Benny
expedieras!
En trappa upp mötte jag orsaken till det övre
oväsendet. Med ett brak rämnade en tunn brädvägg
till serveringskorridoren och två kämpande figurer,
sammanslingrade till en gestalt, trillade ut som ett
bylte. Detta byltes omsvepning eller insvepning, eller
hur jag skall kalla det, utgjordes av en veckrik ulster
med väldig krage, och då jag begärligt grep fatt i
denna stormskyddare, lyste mig till mötes i den dåliga
dagern den talande dövstummes, betjänten Bastien,
röda huvud. Och hans antagonist var naturligtvis
Benny, som alltjämt frambringade stötvisa, nu hesare
och hesare visslingar som en ångmaskinspipa.
— Stopp! ropade jag, stopp! sluta! stig upp...
Och jag lyckades med händer och fötter få de två
herrarna att lyda.
Benny förklarade under en ström av eder, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
