Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Mot livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
henning berger
vår om ett par månader däruppe, nu hinner jag få
litet med av vinterns friskhet. Jag skall också sätta
mig in i firmans affärer, jag behöver få en överblick av
vad pengar, jag kan disponera. Jag skall göra ett
försök till att leva vidare — genom att leva för andra.
Kanske möter jag då min prinsessa på stigen i
verklighetens trollskog.
Sagornas och äventyrens John Claudius var jag icke.
Därtill var fundamentet för solitt.
1 Jag är den rike mannens väluppfostrade son, som
fått lära sig alla de sätt, skick, bruk och seder, ,vilka
konvenansen i europeiska välmaktshem önskar. Ni kan
tro mig, att jag vet precis på pricken, vad som skall
sägas i förhållande till klockslaget, då det säges, och
i vilken sammansättning av vitt och svart, det bör
sägas i — pius självknuten halsduk och fasta
manschetter. Och äter ni middag hos mig, är gåslevern
tjugufyra timmar gammal från Strassburg, svagt
rosen-färgad, och terrinen med varmt vatten för silverskedens
bad icke uteglömd^
Men Heinz’ vänliga recept för min drömmage gitter
jag inte vänta på. Jag har inte tid. Jag skall raka
bort det långa sjukhusskägget, kortklippa hår och
mustascher och kasta av mig som en mantel morfinens
och narkosernas drömrapsodi. Alla möjliga idéer skjuta
skott — hur skulle det vara, om jag byggde en stor
vildrosröd villa åt sådana, som aldrig bott en sommar
bland rosor och grönt? Och om vintern dukade
långbord för djupets frusna stackare? Kanske räckte ut
handen mot de som komma från straff och vanära —
ja, ja, som sagt...
Hem — mot livet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
